skolstart




Nu är jag uppropad och klar - registrerad & studieförsäkrad. Nu är jag fit4fight för HT10 helt enkelt. Sweet! Vet ni vad det bästa med att gå i skolan är? Det är att man får köpa nya fina block och pennor när det blir ny termin. Det kastar en tillbaka till lågstadiekänslorna direkt. Pennskrinet var ju det absolut viktigaste man hade i skolan! Och ja, det håller lixom motivationen uppe. En blå glitterpenna att sitta och klottra anteckningar med under långdragna föreläsningar är ju bara SÅ mycket roligare än en halväten gammal blyertspenna? I höst ska jag satsa på rosa och glitterblåa anteckningar! Jag är även på jakt efter luktsudd och såna där pennor som luktar - tips någon?

Ja, jag är seriös :) (Jag är nästan alltid seriös för övrigt..)

Det jag kan säga mer om första skoldagen är att det bildades helt nya klasser nu, eftersom att vi ska läsa AU2 (Pedagogisk kommunikation i teori och praktik + Estetiska lärprocesser i teori och praktik) och jag hamnade i samma klass som mina gamla klassisar. Dom klassisarna som jag läste AU1 tillsammans med. Det är kul men jag kommer sakna mina gamla klassisar från språk! :( Fast vi kommer ju att ses ändå. PUSS på er tjejer! Bästa gruppen ever!


Vi hade basgruppsindelning efter klassindelningen (mellangrupp som det iofs heter). Vi lyckades hålla ihop det gamla tajta gänget (Jag & Li representerar det kvinnliga i den nu mansdominerade gruppen) men vi var tvungna att ta in en till i vår grupp, någon med matte som inriktning (för att alla ska komplettera varandra så gulligt), så läraren stoppade in en kille i våran grupp. En kille som ingen av oss hade sett tidigare på lärarprogrammet.

Jag till killen: Du är med oss nu!
Li till killen: GRATTIS!
Killen: Ööh.. Jaha..?

Hahaha, stackarn!








husmusen fortsätter sina bestyr






Alltså jag måste nog bara skryta lite igen... Jag har kokat äpplemos! Japp! Helt otroligt. Jag förstår att det är många som går och oroar sig lite nu för vad jag ska ta mig an här näst. Jag menar husmorsklimax är snart uppnått. Rockn´roll groupie? Magdansös? Delfinskötare? Gummitarzan? Eller varför inte bara amma en moderslös kalv för den goda sakens skull? (Ni läser väl Expressen?)

Hur som haver - tack mami för äpplepäpplena




yesterday



Igår drog jag på mig förklädet igen ;) I köket bakades cookies & muffins av olika slag. Bakmani? Jag vet inte vad det är med mig? Men man kan väl vara glad så länge min superduperoldschoolhusligaperiod håller i sig tycker jag! Sedan kom hela kära familjen på kvällsfika. Det var mys! Till på köpet fick jag ett nytt köksbord av mamma och pappa. Det behövdes. Det gamla köksbordet fyndade jag på loppis - jag hade tänkt måla om det (det är mkt man tänker..). Jag grundmålade det och sedan kom jag inte längre. Grundmålningen skedde ungefär år 2005-2006 någonting, så ni förstår nog att det inte fanns så mkt kvar av den nu längre.

Vincent och Vilja höll låda som vanligt. Dom blir alltid lika glada när mormor och morfar kommer på besök. Och mostisarna förstås ♥ Nästa vecka ska vi åka bort tillsammans allihopa. Det ska bli så mys. Mer om det sen :)




sötnöt





I väntans tider

Idag känner jag harmoni. Hela gårdagen gick åt till att storstäda, sortera och rensa. Med barnens hjälp fick vi ihop två stora kassar med skräp från deras rum som vi kastade. När Vincent sedan fick se mig dammsuga bakom (!) soffan utbrast han "Oh shit! Har du dammsugit DÄR?! Oh shit! Det är nästan som på hotell!!". Ja.. jag brukar (!) dammsuga bakom soffan, men uppenbarligen har min son aldrig noterat det. Jag är glad att han gjorde det ;) "Hey, golven sugs inte av sig själva min unge herre!".

De senaste dagarna har ju varit galet husliga (brödbak, blåbärskok, storstädning, sortering, avloppsrensning, tvätta) och det känns bra. Det är som självaste kungen skulle komma på besök ffs! Eller det är lite som när man boar när man går med bulle i ugnen, men nu boar jag inför kursstart istället. Det är skönt att allt är tipptopp när HT10 ska födas och jag ska ta hand om studierna som mitt egna lilla skötebarn (Det brukar funka de tre första dagarna).

Det som fortf. står kvar på göra-listan är att lägga undan sommarkläderna, kasta alla slitna sommarskor och plocka fram vinterkläderna för att prova overaller och dyl. Sedan ska det som är för litet säljas och en ny lista ska skrivas med vad som måste inhandlas och prioriteras inför höst och vinter. Yey! Men nu är det uppladd inför morgondagens skolstart.


Tack för mig!



Svar

Tack Helena - både för uppmuntran och för frisyrtipset! :) Det stämmer att jag har självfall. Jag har fått höra många gånger att jag skulle passa bra i just chokladbrunt och är faktiskt sugen på det :) Lugg önskar jag att jag skulle våga.. men jag vet inte..? :S Det är så svårt när man har haft samma frisyr sedan högstadiet haha. "Långt, blont och slitet" ;) Men personligheten sitter ju inte i håret och även om den nu gjorde de, så varför vill jag isf vara "lång, blond och sliten"? Haha! Jag ska ta ett snack med min frisör om det här. Jag är SÅÅ sugen!



Nonviolent communication

Okej, det "nya" som jag testar här hemma är alltså Nonviolent communication. Jag hittade en bok på biblioteket sist vi var där som heter "Föräldraskap från hjärtat" som behandlar Nonviolent communication vilket inte är en metod för föräldrar som misshandlar, som jag först tolkade det ;) Det handlar i stort sett om det egna tankesättet gentemot bemötandet av andra människor - barn i det här fallet. Nyckelordet är: empati. Första halvan av boken tyckte jag inte alls att det verkade vara något bra. Det kändes mer som en handbok i hur man blir en riktig curlingförälder på bästa sätt! Men sedan vände det, och jag började förstå mer vad det handlar om. Boken är absolut värd att läsa om man tycker att det verkar intressant. Hemma hos oss skulle jag vilja tillämpa NVC i de lägen då det är risk för maktkamp. Under dagen har jag lyckats undvika två sådana med hjälp av NVC. Jag trodde inte att det skulle vara så lätt, men tji fick jag. 

"Nonviolent Communication hjälper dig att:
  • Befria dig själv från effekterna av tidigare erfarenheter och kulturell prägling.
  • Bryta tankemönster som leder till konflikter, ilska och depression.
  • Utveckla relationer baserade på ömsesidig respekt, medkänsla och samarbete.
  • Skapa sociala strukturer som möjliggör att allas behov kan bli tillgodosedda
  • Hantera konflikter fredligt;  personligt eller yrkesmässigt, nationellt eller internationellt. " www.friareliv.se
     

Jag förstår om det kan låta flummigt, men det är nog bäst att var och en sätter sig in i det själv om man vill. Det här var bara ett litet tips :)







familjen i blåbärslandet

Dagens tema var blåbär. Vi var ute flera timmar i skogen och njöt av solen. Vi fick ihop 1,5L blåbär och lingon. Men barnen tröttnade rätt fort. Men bygga koja tröttnar man inte på, så medan barnen byggde kunde jag plocka i lugn och ro. När vi kom hem så kokade vi blåbärssylt. Den blev perfekt! Tro´t lr ej! Jag var lite orolig först, för det såg mest ut som blåbärssoppa, men när det svalnade blev det perfa helt enkelt.













Recept på blåbärssylt

1 l färska blåbär
1/2 citron
3 dl strösocker
ev. 1/2 krm natriumbensoat

Varva socker och blåbär i en gryta, pressa över saften från en citron.
Koka upp och låt sjuda i ca 15 min.
Tillsätt ev. natriumbensoat.
Ta grytan åt sidan  och skumma väl.
Tillsätt rivet skal från citronen.
Klart!

((Natriumbensoatet är till för längre hållbarhet, men när jag googlade så stog det att det "Natriumbensoat är ett ämne som påstås kunna vara hälsovådligt". Om man ändå gör egen sylt så vill man väl kunna äta den utan tillsatser och skit? Jag struntade i att tillsätta det där och sparade bara en lliten burk i kylen med sylt, resten la jag i frysen. Då håller det sig.))



tio djupa andetag och sen upp på banan

Solen skiner och morgonen har varit absolut perfekt. Jag håller på och testar en ny grej här hemma som verkar underlätta vardagen något. Men det tänkte jag skriva lite mer om det sen. Nu ska vi försöka göra något bra av den här dagen. Vincent är pigg så vi kan med gott samvete njuta sol idag. Jag hade tänkt inviga mina nya stövlar. Vi går ut i skogen och chillar lite helt enkelt. Man kan andas så skönt där.

Det är tydligen loppis i Gamla stan oxå! Sugen! :)




mannen i mitt liv





lite yta för att väga upp



VAD ska jag göra med mitt hår? Snälla. Överös mig med ideér!



lite djupare

För att förtydliga föregående inlägg

Jag kan längta så efter att få vara jag. Bara jag. Tid för mig själv. Inte för alltid. Bara en kort stund. Ibland är behovet stort, ibland litet. Mina barn har absolut ingenting med det här att göra. Det handlar inte om dom. Det är inte pga att dom är "jobbiga" lr så, som jag längtar efter att få vara bara Sophie. För jobbiga, det är dom inte. Dom är underbara (trots bråk och maktkamper emellanåt). Dom ger mig energi. Men ibland vill man bara ha lite tid för sig själv och fundera.

Min älskade och fina mamma gjorde min kväll. Eftersom Vincent fick feber tidigare idag så kunde vi inte gå till affären. Men mamma ställde upp och skulle komma förbi med lite mjölk och smör - det nödvändigaste. När hon kom hade hon handlat två kassar med mat, tidningar och fredagsgodis. Jag fick även ett par skitfina gummistövlar som hon hade shoppat till mig. Tack tack tack mamma ♥ Kvällen blev som sagt lite lättare. Täcke och godis i soffan. Barnen såg på tv medan jag bläddrade i tidningar.

Håller tummarna för en feberfri kille imorgon.



Tänk vad gummistövlar kan pigga upp!
(Kanske kan matcha med mitt röda läppstift? ...... Näää...)







%¤!"%O#/


Upp och ner.

Trött & irriterad.
Suktar efter vuxentid.

"Skyll dig själv" har jag fått höra. Att jag skaffade barn alltså.
Jävligt uppmuntrande. För att jag är singelmamma så är jag alltså inte berättigad
att längta efter att få träffa vänner och föra samtal vuxna emellan?




myskväll

Ajajaj, min mage värker. Jag har ätit för mycket! Men kvällen har varit mysig. Jag bakade faktiskt tortillabröd med barnen innan tacomiddagen. Det var superenkelt och bröden blev superbra! Nästan precis som såna man köper i affären :) Enda skillnaden är att det är himla mkt billigare! Och stort plus för att barnen kan hjälpa till. V & V gillar ju att hjälpa till i köket så dom blev överlyckliga när det skulle knådas och kavlas. Sen smakar ju alltid maten bättre när man har kämpat lite extra.

Kvällen avslutades med två barn och en syster i sängen. En STOR skål marängswiss och Alvin & Gänget. Men som sagt.. nu börjar jag bli tjock igen! Imorgon blir det endast vatten!

Nu e det dax att sova. Imorgon ska jag vara med barnen på dagis. Barnen har sett fram emot det länge så nu passar jag på innan skolan drar igång igen :) På tal om skolan så är jag godkänd på Ekokritiken nu oxå. Det är en underbar känsla måste jag säga. Heja mig!

Tortillabröd

7,5 dl vetemjöl
1 msk salt
1 tsk bakpulver
1 msk olja
2 dl vatten

Blanda och kavla ut till runda & tunna bröd. Stek i stekpannan ca 0,5 min på varje sida. Voilá! Lätt som en plätt.




Röd - Ge mig kärlek & passion- Röd




En gång om året ungefär händer det att jag använder rött läppstift.
Igår var den dagen. Nu kommer jag ihåg varför jag bara använder
det just en gång om året.



Röd är motsatsen till grön.
Grön är en av mina favvofärger.
Det kanske betyder något?




räddare i nöden

CSN är oftast en trygghet men tiden kommer alltid då det blir strul och tufft. Man vet om det, men när allt annars går precis runt och finns det ändå inte en chans att lyckas bygga upp en fet budget. Nu har det varit en sån där jobbig period. Men igår lyckades jag iaf sälja cykelkärran. Så nu är vi 600:- rikare! Haha! Hurra! I vilket fall finns det en del riktigt bra räddare i nöden- grejer, när man finner sig själv skrapa ihop enkronor innan man ska till Ica.

  • Textillim
  • Havregryn
  • Mjöl & jäst
  • Bibliotek

Ja, jag är seriös :)

När det gäller vitaminer så är ett tips att palla äpplen hos grannen! Eller varför inte gå ut och ställa barnen i blåbärsskogen och beordra barnen att äta. Antioxidanter - Mmmm!




word!





spela & dega

Igår var vi på bibblan. Det var myspys. Barnen lånade bl.a. hem 2 st dataspel och jag lånade en bok om barns datorvanor. Vi har en regel på 2 dataspel när vi lånar. Annars hade Vincent velat låna hem varenda spel. Två spel räcker. Efter två veckor lämnar vi tillbaka dom och lånar två nya. Men jag har inte hunnit ta itu med boken ännu. Efter att jag har gjort det får jag se vad jag har att säga om barn och datorer. Vad säger ni om saken i allmänhet?

Medan Vincents pappa tog Vincent till fotbollskolan igår så passade jag på att frua ordentligt! Vilja och jag storbakade. Vi bakade majsbröd, tekakor och bullar! Sån är jag. Jag kanske inte bakar så ofta som jag önskar, men när det väl händer - då! Då är det lika bra att gå fullt ut. Ikväll kommer syrran hit. Vi ska äta tacos och mysa lite. Jag sitter allvarligt och funderar på om man inte skulle ta och göra egna tortillabröd? Haha!







Agare bagare Bengtsson!





rollek!











barnvagn säljes

Jag har försökt sälja den förut utan resultat. Nu försöker jag igen. Fast det är lite sorgligt. Jag älskar den vagnen. Men att ha gamla barnvagnar stå och skräpa i källaren för att man inte kan klippa banden till bebisåren måste kunna jämföras med ensamna kattkvinnor som sitter hemma i sina lägenheter med 105 st. äckliga katter. Och det är ju sjukt.. Jag vill inte vara en sån människa. Så nu ska den bort! Jag har inga bebisar längre. Det är bara att inse!

Klicka på bilden för att komma till annonsen.




Idag


Idag önskar jag mig ett besök på bibblan igen. Våran lilla oas här i stan. Vi ÄLSKAR bibblan :) Men det regnar och det tar emot lite att ge sig ut i det gråa. Men vi får väl se. Hur som helst måste vi ut och mecka cykelkärra för idag ska den säljas (hoppas jag!). En snubbe kommer hit idag för att hämta den. Han ville komma sent igår kväll, vid 23-tiden. Men nej, sånt går inte för sig. Jag går inte ut mitt i natten för att göra affärer med okända män. Nepp! Jag håller i vilket fall tummarna nu för att han inte ska ångra sig. Jag behöver verkligen pengarna!

Sedan är det start för Vincents fotbollsskola ikväll. Jag ser inte fram emot det. Det ligger på andra sidan stan. Det kanske regnar och är kallt. Och vi har ingen bil. Men Vincent älskar sin fotboll så jag får försöka lösa det på bästa sätt.


Finaste ungarna!



tack min älskade son!


Igår kväll spenderade jag flera timmar vid spisen. Det var storkok på G! Sånt är bra när man är fattig (!). Jag lagade flera olika soppor. Det är bra när man är fattig (!). ((Okej, ni fattar nog.)) Barnen brukar inte vara så förtjusta i soppa men nu struntade jag i det, och tänkte att dom nog fick lära sig. Chockerande nog så slukade båda barnen soppan med god aptit. ((Dom kanske känner på sig att vi är fattiga och inser att det är bäst att äta medan det bjuds. Haha!)). Sen säger Vincent något som får mitt hjärta att explodera av kärlek och tacksamhet:

"Mmmm, den här maten finns i hjärtat".




I mitt hjärta






lösning?


Vilja har en ny vana. En dålig vana. Hon lindar en speciell lock runt pekfingret varje gång hon äter. Oftast är hon ju kladdig om fingrarna då oxå. Resultatet blir alltså kladdigt hår och en stel lock. Det är äckligt. Nu är det sånt trassel i hennes hår att det ser ut som början på en dreadlock. Jag kommer förmodligen bli tvungen att klippa (!!) av locken. Inget balsam i världen kommer kunna hjälpa. Jag har försökt få henne att sluta vira locken - iaf när hon äter. Men det har inte hjälpt. Nu har jag infört en ny rutin vid matbordet. Den är lite desperat men i brist på annat så. Och det tycks fungera. Tyvärr måste jag nog ändå ta fram saxen :(

Lösningen är alltså: Vilja äter med högerhanden. I vänsterhanden som hon alltid snurrar locken med får hon ha en stor glaskula. Samtidigt som hon äter alltså. Vilja själv tycker att det är rätt kul. Jag kände mig lite dum först, men vafan! Värre föräldrar finns det nog. Kulan är för en god saks skull. Bara tills hon vant sig av med lockvirandet och ungen äter ju ändå bara med en hand. Den andra kladdar bara och virar. Nej, nu beslutar jag att det faktiskt var en rätt smart idé ändå! 

1-0 till smarta mamman!



Bildbomb ALV #1











































































































guide i regeldjungeln

Igår var vi på bibblan. Medan barnen sysselsatte sig själva så hittade jag en bok som jag bläddrade lite i. Det var en bra jäkla bok! Föräldraboken - Reglerna för dig som har barn. Den täcker ett stort område och guidar bland just alla regler som rör:

*Ansvar
*Adoption
*Arv & gåva
*Vårdnad
*Skola
*Veckopeng
*Föräldraledighet
*Föräldrapenning




Ronja & Lejonhjärta









på hemmaplan

Idag håller vi oss på hemmaplan. Fast jo, vi har hunnit med en sväng ute i det friska oxå. Imorse klarade vi av ett andra besök på BVC och Vincent är numera nyvaccinerad. Med stolthet smilade han upp sig medan sköterskan högg sprutan i armen på honom. Han är så duktig. Min son. Vilja fick chilla i vagnen. Hon är lite krasslig just nu. Feber och snorig. Nu väntar jag på att även Vincent ska få feber - om inte annat pga sprutan.

Just nu ligger jag på soffan och försöker hitta något slags inre lugn mitt bland alla hundra små krigsgubbar och pusselbitar som ligger som en heltäckande matta över hela vardagsrummet. Det är en sån där riktigt tråkig och grå dag idag. En sån dag som blodpudding står på menyn. Men barnen roar sig själva. Det är jag tacksam över. De har nu klätt ut sig i full fotbollsmundering - dvs. underbyxor, mössa, keps, halsduk, vintervantar och benskydd! Matchen körs i hallen. Gud så tacksam jag är över våran stora hall. Men den är rätt rörig. Ikea. Senaste katalogen från svenssonvaruhuset kom på posten idag. Det gör min dag. Jag ska kolla in hallförvaringen lite extra. Inte för att jag har råd. För jag är fattig som en kyrkråtta och letar enkronor bland gamla russin, popcorn och kritstumpar mellan soffdynorna, för att ha råd att betala hyran den här månaden. Jävla CSN. Men en (gratis!) katalog som doftar nytt får förgylla mitt hem idag.

Detta till tonerna av Organism 12 - Diamanttårar.

Tack för mig leverpastej!



kräm






home sweet home

Borta bra men hemma bäst. Vi är hemma. Vi har haft en toppenhelg trots lite regnskurar. Gummistövlar och galonisar i beredskap var ett smart drag! Vi bodde på en bra camping precis brevid ALV. Jag förälskade mig i Dunderkarlsson efter att ha blivit påhoppad av honom direkt när vi kom in i parken. Han förklarade för Kling & Klang att han inte var någon tjuv utan han var ju nyförlovad - MED MIG! Och vi skulle åka på kärleksresa till "Gree..gree... gränna!" Fröken A förälskade sig i Kling. Han fick oss att kissa (nästan) på oss av skratt och det fick Fröken A på fall direkt. För min del är det ju Bad boys for life som gäller.

Hur som helst - en superduperbra helg! Ett perfekt avslut på sommaren helt enkelt. Mammorna har haft lika kul som barnen. Utan tvekan! Jag är även stolt över att jag klarade av att köra hela vägen fram och tillbaka. Det är nog rekord för min del skulle jag tro. På ditvägen snurrade vi vilse i Linköping och vi skyller allt på Eniro! Men på hemvägen brände vi raka vägen och var hemma på ett kick ;)

Hoppas ni haft en bra helg. Återkommer med bildbomb!

((Psst! Fick hem mitt paper på posten idag - I did pass! Woho! Astrid Lindgrens författarskap ligger nu alltså tryggt bakom mig. Jag hoppas att jag snart även kan lägga Ekokritiken där. Jag tror att min muntliga exa gick vägen. Sedan är det fokus på HT10.))






fix you






meningen med livet ♥











stolt att vara kvinna!





BVC



Fuc*piiiip* BVC! Yepp! Idag är sista dagen innan tentan. Jag hade behövt varenda minut för att förbereda mig. Jag lämnade barnen tidigt på dagis. När jag kom hem såg jag lappen på kylskåpet. Bvc. Vincent. Vaccinering. 19/8. 13.00. "Faaan!" Okej, det var inte så mycket att göra åt saken. Jag hämtade Vincent vid dagis strax efter 12. Vi stressade som vanligt. Stressade till bussen. Som var försenad. Jag hade dåligt samvete för att jag inte hunnit förbereda Vincent för besöket hos Bvc och sprutan! Sprutan! Shit! Jag gjorde mitt bästa på bussen för att lägga fram det lite snyggt och minimera sprutchock. Vincent chockade! "Aha! 5-årssprutan! Jag ska vara duktig och ta den. Jag ska inte ens gråta. För jag vill inte bli sjuk." YES! När vi kom inspringade till Vårdcentralen i sista sekund så blev det lite mäta och väga. "Jaa.. han ligger ju över sin längdkurva och under sin viktkurva.." sa Bvc-tanten med väldigt orolig stämma. Vad ska jag göra då? Hugga av honom benen och mata honom med matfett och chokopops? Han är ju en lång kille och jag VET att han är tunn. Jag brukar själv noja för de. Han får extra fett i maten. Men samtidigt vet jag att han äter bra och mår bra. Han svälter absolut inte! "Du kan ju ge honom lite mellanmål och så..." Mellanmål?! Min son FÅR mellanmål! Jämt! Redan här förstår ni att jag alltså var irriterad. När det sedan finally var dags för sprutan så hände detta; "Oj.. jag har visst inte nyckeln till kylskåpet. Jag är ju bara vikarie.. Så jag kan inte komma åt vaccinet... hihi.." VA?! Du skojar? "Kan ni komma tillbaka på hmm... tisdag?" Hade jag nåt val? Nej. Vi fick ta bussen hem igen. Sprutlösa. Det kändes som att halva dagen gick åt till något totalt onödigt. Jag hade behövt dom timmarna till att plugga. Nu känns det rätt kört. Men jag ska göra mitt bästa imorgon. Kl.13.00 är skiten iaf över. Då är det jag som släpper sommarkursandet och njuter av de sista dagarna innan skolan drar igång (igen!). Direkt efter morgondagens examination så bär det av med fru, barn och tält! Vi styr mot söder! (Förhoppningsvis). Håll utkik efter update när helgen är över så lovar jag att bjuda på äventyrlig sammanfattning av helgens aktiviteter ;)

Glöm inte tummarna imorgon! Puss



systrar

Helt plötsligt drar nån jäkla spansk (!) slagdänga igång på spotify. Jag ligger i sängen och lyssnar och jo, det känns ganska behagligt ändå. Drömma sig bort bland ljumna nätter, solbrända kroppar, turkosblått hav, sangria.. nej förresten, jag har aldrig druckigt sangria! Nåja, snygga killar då (?), hemlösa hundar, soptipp i gatuhörnen, sliskiga spanjorer, svettiga turister... Nja, det är rätt okej att ligga här i sängen ändå. Så utlandet? Min syster ska till utlandet. Imorgon. London. Fast London känns ju inte som utlandet? Nej, det känns som grannen bara. Familjärt och mysigt. MyspysLondon. Förutom allt regn då. MysLondon räcker nog. Egentligen ska mamma och pappa åka. Shoppingweekend. Typ. Men Ebbisen får ju följa med. Det får man när man är liten. (Nu blir Ebbisen arg. Jag vet. Du är stor! Gammal. Jättegammal. 14 bast! RÅgammal.) Jag kommer nog sakna dom. Det är ju bara några dagar. Men man saknar mer när det är långt bort. Fast dom är ju fortf. bara och hälsar på grannen. Just det. Ebbisen är min syster och jag är glad för min syster. Och den andra systern. Annapanna. Hon räddade mig i fredags. Fredag den 13:e förstås. Då var hon som den skönaste ängeln! Hon räddade min tenta. Jag hade missat det där med papperskopia på snigelposten. SENAST fredag den 13:e. Utan skrivare, två timmar kvar till tåget och absolut oduschat hår så fixade hon biffen. Alltihopa! Tack älskade syster.

Jag älskar er mina fina

((Btw, jag ringde nyss Ebbisen och bad henne köpa hem lakritspipor åt mig om det fanns på Taxfree eller hos grannen. Jag vet inte?

E: Du menar lakritspipor, såna som vi har hemma?
Jag: Vadå hemma?!
E: Ja, såna som pappa köpte när han var i Tyskland. Vi har en hel ask.
Jag: Men! Varför har ni inte sagt nåt?!!

Men hon lovade att fixa egna pipor till mig i alla fall. Dom ska jag ha ligga under sängen. Så om jag vaknar mitt i natten efter en mardröm så kan jag börja gnaga på en lakritspipa - få sockerchock och därmed återfå medvetandet relativt fort. Socker kan vara bra ändå. Som en räddare i nöden. I många nöden! Tack gullegull!))




mardrömmar & ekodrömmar




Okej, jäveln är tagen! Dock med ett skott för lite i pannan, men jag är glad att han är inlåst igen. Men han är väl snart på fri fot igen. Det var tydligen inte första gången han rymde. Bara det! Bara det är väl skäl nog att vi ska avrätta dom jävlarna? Skär k*ken av dom och avsluta med ett skott. Eller två. För säkerhetsskull. Sjukdom? Nej. Det spelar ingen roll. Jag får rysningar. Det är vidrigt. Att det finns sådana människor i vår värld gör mig rädd. Nu låter det som om att jag inte visste att dom existerade förrän tills igår. Men så är det ju inte förstår ni. Det är bara det att när det kommer så nära inpå så blir det så mer verkligt. DÅ blir man upprörd. Upprörd är ett klent ord. Men ni vet vad jag menar. Äcklad. Hatisk. Mordisk. Det är väl tur att man ändå kan distansera sig till det för det mesta. Det måste vara någon självförsvarsmekanism. Annars skulle man väl gå och hänga sig på stört på grund av rädsla. Jag drömde i vilket fall mardrömsmaraton hela natten. Apocalypse - peddo - apocalypse - peddo och så höll det på. Apocalypsdrömmen skyller jag helt och hållet på ekokritiken. Ett kapitel vi har läst tituleras just Apocalypse. Jag var svettig när jag vaknade men allt kändes så jävla bra när jag insåg att det bara var drömmar. Hela natten. Igår kväll visste jag att jag skulle drömma mardrömmar. Jag känner sådant på mig. Eller drar jag det till mig genom att tänka på det? (Remember: The secret!) Jag vet inte. Men det är i alla fall otäckt att veta när mardrömmarna kommer. Då vill jag inte somna. Men det funkar ju inte så heller.

Nåja, det som gäller just nu är att försöka skrapa ihop min torftiga kunskap i ekokritik, baka ihop de få små fjuttiga antecknade stolparna i anteckningsblocket och försöka få ihop något som ska likna en muntlig examination.
På fredag gäller det, och så här långt ser min planering inte ut mer än så här:

* Vad ÄR Animal Agency?
* Vad är MINA tankar om Animal Agency efter att ha läst Ecocritism?
* Koppla in Astrid.
* Lyfta fram exempel. (Visa böcker?)
* Koppla och dra paralleller mellan Björnbärsstigen och Apan & Kvinnan.
* Koppla Animal Agency till åsnan.
* Avsluta med koppling till Happy feat VS lyckliga slut i barnlitteratur/kultur

Förvirrande och inte ett dugg logiskt vid första tanken, men vid andra och tredje.. jo.. då kanske. Håll i vilket fall en tumme eller två (hur var det nu?) för mig på fredag. Tack.

För övrigt så är planering och förberedelser igång just nu. I helgen blir det utflykt. Se upp på vägarna!




varning för PEDOFIL!!

Jag vet att jag är nojig och nervig och allt det där! Men just nu e jag bara jävligt rädd för den gamla äckliga pedofilen. Fyfan! Ett skott i pannan vore bättre. Dödstraff? Ja! Absolut! Jag har kollat ytterdörren två ggr - den är låst. Jag har låst alla fönster. Tom. takfönstret. Som om äckelpeddot skulle komma just till Eskilstuna, just till min gata, just till mitt hus, just till mitt takfönster och riskera att ramla ner och bryta lårbenshalsen? Nej. Knappast troligt. MEN! Man kan aldrig vara säker och det säkra går före det osäkra just nu.

Jag vill helst inte ens lämna barnen till dagis imorgon... Vi får se hur mitt nerv&noj mår imorgon.




"En av Sveriges farligaste sexualförbrytare är på rymmen.

Sten Erik Eriksson, 79, smet från St Görans sjukhus under ett ledsagat besök i dag.

Nu har polisen gått ut med rikslarm efter mannen.

– Vi ser allvarligt på det inträffade. Han anses fortfarande som farlig gentemot barn, säger Urban Nordqvist, länsvakthavande befäl vid polisen i Sörmland till Aftonbladet på tisdagskvällen.

Sten Erik Eriksson, 79, våldtog och ströp en 8-årig pojke för 43 år sedan. Sedan dess har han suttit inlåst, nu senast på St Görans sjukhus i Stockholm.

Tills i dag vid lunch, då han avvek under ett ledsagat besök på kyrkogården i Mariefred. Han hade fått lov att besöka en familjegrav, enligt polisen.

Farlig mot barn

– Han smet. Vid 15-tiden ringde en vårdare som var med Eriksson och berättade att Eriksson hade avvikit vid 13-tiden, säger Urban Nordqvist, länsvakthavande befäl, polisen i Sörmland.

– När vi fick reda på det här skickade vi dit en stor styrka med poliser och hundförare. Vi vill hitta honom så snart som möjligt med tanke på hans sjukdomsbild, fortsätter han.

Rikslarm

Klockan 15.30 gick polisen ut med rikslarm efter mannen.

– Den här sjuka mannen måste så fort som möjligt komma tillbaka till där han ska vara – inlåst. Jag känner ett samhällsansvar eftersom risken finns att det händer ett barn något, säger Urban Nordqvist.

När Aftonbladets Anders Johansson träffade Sten Erik Eriksson på St: Sigfrids rättspsykiatriska sjukhus i Växjö år 2008 hade han inte fått permission på 23 år.

Han ansågs för farlig.

I intervjun med Aftonbladet ville han träda fram med namn och bild när han berättade sin historia.

 

Polisens miss

Polisen spårade i eftermiddag trafik från Sten Erik Erikssons mobiltelefon till Rålambshovsparken i Stockholm.

Efter träffen avbröt polisen i Mariefred letandet och lämnade över ärendet till Stockholm.

Men knappt en timme senare ringde polisen i Stockholm tillbaka och berättade att samtalet som spårats var från i juli i år.

Nu har polisen i Mariefred återupptagit letandet. Än så länge har de inget spår eller tips från allmännheten.

– Vi söker i den omnejd där han försvann och vi är ytterst tacksamma för alla iakttagelser som vi kan få, säger Urban Nordqvist."

  Har du sett mannen? Vet du något? Ring polisen på 114 14. ((aftonbladet.se))




word! from fb




"Med åren ökar vi kvinnor i vikt på grund av att vi tar emot så mycket information och visdom. Till slut är huvudet fullt, och då tar resten av kroppen över. Vi är inte tjocka och feta; vi är enormt kultiverade, utbildade och glada. Så, med start i dag: När jag tittar i spegeln och...ser min stora röv och mina bilringar så säger jag bara:.. jisses så smart jag är!"
citat: facebook ;)




brunstkalendern

Jag går som en zombie till och från förskolan. Jag har inte tid att sova om natten. Jag läser en alldeles för bra bok! Emma Hambergs Brunstkalendern. Det är en sån där bok som man inte kan sluta läsa. "En varm komedi om viktiga livsval efter succén med Mossvikenfruar!" Även Mossvikenfruar är en bok som man inte vill lägga ifrån sig. Om ni inte har gjort det redan - läs dom! :) Well, det kanske mest är böcker för oss kvinnor? Det är det jag gillar, att jag kan känna igen mig själv i karaktärerna. Men killar kanske ändå kan lära ett och annat från böckerna? Vi kvinnor kanske borde sätta en sån bok som just Brunstkalendern i handen på mannen när han inte kan FÖRSTÅ vad kvinnor är för något, hur vi fungerar, hur vi tänker, vad vi vill och inte vill?

((Hmm, det känns konstigt att kalla mig själv för kvinna.. Jag är ju mer en tjej.. Men ändå!))










kärlekshungrig?

Jag tror vi alla suktar efter riktig kärlek med jämna mellanrum. För oss som bara suktar utan att äta frukten pga rädslan för att bli förgiftade (Yeah, jag VET! Jag ÄR poet! Muhaha!), okej åter till saken - Jo, för oss kan det ju räcka med att stilla hungern med en film lr två!

Jag har två superheta tips till oss. Men det är gråtvarning! Inte lite snyft utan gråt tills man krampar. Så illa är det. Men de stillar kärlekshungern - promise! Jag tänker inte skriva vad de handlar om, utan lita på mig och se filmerna bara. SEN kan vi diskutera ♥






men dom säger ju...





söndagslata



Jag och Vincent tog en skön sovmorgon imorse. Vi vaknade första gången vid 7. Jag räddade sovmorgonen tack vare Karate kid på laptopen i sängen. Jag kunde fortsätta sova med ett öga öppet fram till kl. 9. Sedan sa Vincent att han skulle fixa en överraskning och jag fick inte komma ner. Jag var tvungen att ligga kvar i sängen. Efter en ganska lång stund så kom han upp för trappan balanserandes med en bricka. Han hade fixat frukost ♥ Det är ju så gulligt att hjärtat slår kullerbyttor! Han hade ordnat en skål med mjölk och flingor till honom. Jag fick en knäckis med ost. Well, parmesanost iofs. Men det är inte lätt ;) Det funkade fint på frukostmackan. Jag har helt enkelt världens finaste son! Efter frukosten fixade vi tid i tvättstugan och sedan lekparksturnerade vi. Lekparkerna i området där vi bor är ju ganska tråkiga så dom får lixom komplettera varandra.

















Sen kom Viljutt hem! :) Nu är det lite inneaktivitet som gäller medan jag tar tag i den förbannade tvätten.







we - hjärna ur funktion


Ne, nu strejkar min hjärna. Kodmallen gör mig förvirrad och jag hittar ingenting av det du skrev =/




lillskruttan






Jag saknar henne. Lillskruttan! Vincent och jag har haft en mysig kväll tillsammans och när vi vandrade mot pizzerian så tog han min hand och sa med vuxen ton;  "Jag har saknat dig. Visst är det skönt att vi får vara lite själva?". Jag vet att han är i behov av kvalitetstid. Vem är inte det? Men jag saknar ändå Lillskruttan. Barnen brukar ju oftast vara borta samtidigt. Då brukar jag ha fullspäckat schema. Det gäller ju att passa på. Då känner man inte av saknaden lika mycket. Men när man bara är hemma med ett barn så känns det mer. Det är underbart med kvalitetstid. Men det värker ändå lite.

 Det är ett slags bitterljuvt tillstånd..






its all about the kids




Barnen har sovit hos sin pappa. Vincent vill inte sova en natt till så snart kommer han hem ♥
Vilja ville däremot sova över tills imorgon. Vi får se hur det blir. Det kan ju hända att hon ångrar sig när Vincent åker hem. Annars står myskväll med Vinnie på schemat. Efter -4kg på vågen så tänker jag tillåta mig själv att äta ikväll! Okej, äter gör jag ju annars oxå. Men äta hmm.... pizza kanske..? Eller godis? Hmm.. svårt att välja!




Designen - Hmm...?

Tack W.E. för hjälpen. Nu kunde jag äntligen ordna så att den där rutan försvann men nu blev det något annat knas med designen istället. Haha. Jag förstår ingenting! Men man kan ju inte få allt. Får vänta på nästa vänliga själ som vill hjälpa :)



new shit




Nya glasögonen har kommit and I feel sexy! Haha :)



back on track!

Nu är jag frisk! Igår lyckades jag tom. klara mig igenom en hel dag utan huvudvärk. Jag var överlycklig. Men idag är den tillbaka igen. Gaah! Jag måste ringa Mr D, som egentligen borde heta Magiska D. Det här går inte. Jag kommer bara go nuts om det ska fortsätta. Stort tack iaf till mina föräldrar som hjälpte mig med barnen när jag mådde dåligt.

Idag har jag nästan putsat sönder min tenta men sen bestämde jag mig för att det fick räcka, och skickade in den. Det är en underbar känsla! Nu väntar en muntlig examination i nästa vecka. Sedan är sommarens studier avklarade och jag kan börja fokusera på HT10 på Mälardalen :)

Min syster följde med mig till sjukhuset idag och lämnade Vincents obligatoriska urinprov. Det visade lite utslag nu igen, men det var ingen fara. Läkaren ringde mig senare och talade om att dom här två månadernas bevakning på Vincent räcker nu. Vi behöver inte lämna fler urinprov - allt är bra! Men självklart ska vi vara lite extra uppmärksamma på hans mående och allmäntillstånd. Men det känns som en riktig lättnad att slippa ta sig till sjukhuset varje vecka nu.

Efter att jag hade hämtat barnen på dagis så firade vi att Vincent är frisk (!!) och att min tenta är väck! Mamma och lillasyster följde med hem och åt pannkisar med jordgubbar och grädde. Och inte vilka pannkisar som helst, utan pannkisar gjorda på Skrädmjöl. Jag hade aldrig hört talas om det, men det är ett slags havremjöl som tydligen ska vara nyttigare. Och det passar ju mig som försöker vara nyttig nu. Jag har inte vägt mig på länge men igår ställde jag mig ändå på vågen och yes! -3kg! Motivationen kom på rätt plats igen :)





Jo, det går bra nu! Vinden har vänt. Även om det bara är för några dagar. Man får vara glad för det lilla.






desperat?



I ett desperat ögonblick kom skrik- och bråksnöret till. Jag suktar så otroligt mycket efter lugn och harmoni. Viljas främsta vapen är rösten. Får hon inte som hon vill så skriker hon. Ljudnivån här hemma blir bara högre och högre och jag blir bara tokigare och tokigare. Tanken med snöret är att om barnen uppför sig och inte skriker eller bråkar så flyttas en klädnypa upp till den glada gubben. När alla tio klädnypor har flyttats upp så blir det en överraskning. Barnen förstår snöret och dom jobbar på det. Dom två första dagarna lyckades dom inte få upp en enda klädnypa men nu är dom uppe i 3 st på den glada gubben. Jag tjatar inte om snöret hela tiden. Det är inte till för att jag ska hota med, för då är jag säker på att dom tröttnar direkt. Jag kan inte vara FÖR hård heller med klädnyporna. Dom måste få chans att känna att det funkar. Jag vill att dom själva ska komma på snöret när det blåser upp till storm här hemma. Jag har hört att dom påminner varandra om snöret så det verkar ju faktiskt funka.



Lycko- och tråkburken kom till efter tips från coachen (läs: Fröken A). Vi har inte riktigt hunnit testa dom. Just nu är det fokus på snöret men jag tror ändå att det är en bra idé! Tex. Är man arg eller ledsen eller vad det nu är så kan man göra sig av med det i tråkburken. Man kan skrika eller rita/skriva en lapp och lägga i. Sedan stannar det där.




feber




Igår kom den. Febern. Och den är tydligen här för att stanna. Jag är så trött och kroppen värker. Jag orkade inte ta mig till dagis imorse för att lämna barnen. Dom fick bli hemma. Det är synd om dom. Dom börjar klättra på väggarna. Imorse blev jag bjuden på hotellfrukost i Viljas säng som var förvandlad till en koja. Det hade dukats upp med färgglad mat i smaskig plast. Jag mådde skit men barnen tvingade på mig en partyhatt och serverade te i minikoppar och då kan man ju nästan inte låta bli att le lite.
Dagens viktiga seminarium gick ju åt skogen. Jag har lite dåligt samvete för att jag inte proppade i mig värktabletter och härdade ut några timmar. Men nu är det som det är. Samtidigt har jag inlämning på en uppsats på fredag som jag måste putsa på. Men det är svårt när man är sjuk och har två uttråkade barn hemma. Jag är ju världens tråkigaste mamma när jag bara ligger på soffan. Det är svårare än man kan tro att få lite hjälp för att kunna få ihop det med barnen och allt som hör till. Jag har försökt utan resultat och jag känner bara hur jag börjar bli svart. Men så ringer min pappa som en räddare i nöden och säger att han kommer och hämtar barnen och att dom sedan får sova över. Halleluja! Nu ska jag jobba på att bli piggelin och se till att få min uppsats klar! Föräldrar är bra att ha ♥ Jag är oxå glad över att jag har en sån hjälpsam son. Han vet att jag inte mår bra och hjälpte därför till lite extra i köket imorse. Han gör mig stolt.






För så gör prinsessor!




Tummen upp för att Prinsessan nu finns på mjölkpaketen!




Even angels




Ingen förstår väl det här ändå!




Nej, ingen förstår väl det här ändå. Det är svårt att skriva från hjärtat ibland. Ibland måste man skriva mer från huvudet. Det borde ju bli mer förståeligt då. Men tydligen inte :P Jag tror jag skulle behöva storstäda där uppe.

Men iaf; ibland tänker man på vilka beslut man har tagit och vad det har resulterat i. Eller man och man, JAG tänker på det ibland. Jag tänker även på saker som jag inte gjort. Beslut som jag inte tagit. Eller beslut som jag kanske inte borde ha tagit. Människor jag har träffat och människor jag inte har träffat. Människor jag vill träffa och människor jag helst vill slippa.
Människor som man kanske kommer träffa eller människor som man kanske missar att träffa? Jag undrar hur mycket man egentligen styr själv och hur mycket ödet styr. Om jag tror på ödet?

Jag tycker ändå i det stora hela att jag tagit några riktigt jävla bra och riktigt jävla livsviktiga beslut. Grattis till mig. Och framförallt grattis till mina barn! Mina beslut påverkar dom lika mycket som dom påverkar mig. Men jag kanske borde sluta noja hela tiden för att jag ska ta fel beslut. Magkänslan är underskattad.



segodegodag


Idag är vi hemma allihopa och bara segar oss. Vi är fortfarande lite trötta efter helgens insats men sen så var det lite drama här hemma igår oxå. Ovanligt? Nej. Jag hade läst godnattsaga och barnen skulle släcka och sova. Jag satt i soffan och väntade på att dom skulle somna. Efter ett tag såg jag att Vilja hade klättrat upp i Vincents säng men jag sa åt henne att gå ner till sin säng för jag vet att dom inte klarar av att sova i samma säng. Självklart så hade Vincents täckte tydligen åkt ner över stegen och Vilja såg inte det och ramlade (från våningssängen) handlöst med ansiktet rakt ner i golvet. Tårar och blod. Jag var rädd för att hon skulle ha slagit ut en tand men det var näsan som blödde. Resten av kvällen gick åt till att trösta, torka blod och kyla en svullen näsa, läpp och panna. Sedan tyckte jag att hon somnade lite väl fort i mitt knä och jag blev orolig för att hon skulle fått hjärnskakning. Jag väckte henne några gånger när hon sov för att se att hon inte mådde illa och betedde sig som vanligt. Det var nog trots allt ingen fara, men man blir ju orolig så klart. Så sömnen inatt blev inte riktigt som den skulle. Jag ville ju ha koll på skruttan ♥

SÅ - skönt med en ledig dag dag trots måndag. Men jag kan erkänna att ångesten för att jag inte har pluggat tillräckligt inför morgondagens seminarie börjar smyga sig på...




planer


Förra veckan var jag och Fröken A tillsammans med barnen och minigolfade. Nej, barnen golfade. Inte vi. Vi pratade. Och pratade. Och pratade. Well, så gott man hinner medan tre vilda barn springer omkring, tränger sig före sura superseriösa vuxna minigolfare och svingar golfklubbor som om de vore Tiger Woods allihopa.

Fröken A och jag har många planer. Den första planen tar vi nog i bruk om 2 veckor :) Vi ser fram emot det! Våra äventyr brukar ju bli något utöver det vanliga ;)
















big surprise

Äntligen får jag skriva om det! Igår avfyrade en stor överraskningsfest för mamma eftersom att hon fyller 50 år snart. Vi, dvs. jag och mina systrar, har planerat i närmare ett halvår, men eftersom det skulle vara en överraskning så har jag inte kunnat skriva om det. Vi höll till ute på landet i trädgården hemma hos mamma och pappa. Närmare 70 pers av de nära och kära var med och firade. Tack vare det stora tältet så slapp vi bekymra oss om regnet. Festen vart jättelyckad och alla förberedelser innan var helt klart värt det.

Pappa hade tagit mamma på hotell i fredags för att vi skulle ha tid att ställa iordning allting. Hela fredagen gick åt till att laga mat och baka. Vi bakade 200 cupcakes i olika smaker!! Men cupcakesbuffén blev en succé! Vi bjöd även på buffé med potatissallad, fläskfilé och annat smått och gott. Skottkärran fyllde vi med drickbart som Anna och pappa hade handlat i Tyskland ;)

Innan maten så hade vi ordnat en tipspromenad med frågor om mamma. Vi snitslade banan med olika sjukhussaker eftersom att hon jobbar där. Jag undrar vad grannarna tyckte om att det hängde blöjor och munskydd i träden? Haha. Gästerna delades upp i lag och under middagen delade vi ut uppdrag som varje lag skulle genomföra. Alla uppdrag hade anknytning till mamma förstås. Sedan bjöd jag och systrarna på ljuvlig musikunderhållning i form av en omskriven magnus uggla låt "Morsan e ok" ;) Vi hade även en piñata som mamma fick gå loss på. Självklart i form av en häst! Senare på kvällen bjöd vi på mammas favoritdrinkar.

Tyvärr så fick jag en hemsk huvudvärk på kvällen, men jag lyckades sova bort den och kunde vara med en liten stund till iaf. Men festen var som sagt lyckad och mamma blev verkligen överraskad. Hon hade inte anat någonting. Hon fick ha ögonbindel på sig i bilen. Och när hon väl fick syn på alla gästerna så blev hon jättechockad, men glad! Förstås! ♥ 

Stort tack till alla som hjälpt oss med allt kring festen! Och tack för att alla hjälpt till att hålla det hemligt, vilket inte alltid har varit det lättaste. Mest tack till alla nära och kära som kom och ville vara med och fira våran älskade mamma!


Förberedelser
















Blomsterkransar - till oss tre systrar, Vilja och Mamma ♥
























Mami
















tråkigt


Det är så tråkigt att det är strul med bloggen. Jag vet fortf. inte hur jag ska lösa det. Men jag ska försöka.



leken som berör



När jag ändå är inne på det här med massage så vill jag passa på och tipsa om en bok. Det var längesedan boktipsaren var igång nu ;) Leken som berör - Sagor, lekar, sånger, och ramsor till massage, skriven av Pauline Hegner, 2008. Natur & Kultur.

Boken är en praktisk handbok för massage i förskolan men passar minst lika bra på hemmaplan för dig med barn. Boken är tunn, lättläst och praktisk. Om du vill komma igång med att massera ditt barn så kan den här boken vara en hjälpande lagom ingång.

Varför massera då?

Jag tycker att det viktigaste med massagen är att beröra. Alla barn ska ha rätt till beröring. Efter att ha läst Ylva Ellnebys Om du inte rör mig så dör jag, (LÄS DEN) så har jag insett vikten av beröring hos barn. Ellneby menar att beröring faktiskt kan vara skillnaden mellan liv och död. Med det menar jag inte att de barn som inte masseras dör. Massage är en sak och beröring en annan. Men massagen är ett sätt att beröra.

I och med massagen så får barnen:

- Ökad kroppskännedom.
- En chans till att "vara i kroppen" och inte bara i hjärnan.
- Stärkt inlärningsförmåga och bättre koncentrationsförmåga. Massage är bra för barn i behov av särskilt stöd men uthålligheten är viktig i de fall som barn kan uppleva något nytt som skrämmande. 
- Ett aktivierat lugn och ro- system.
- En lugn stund utan stress.

Oxytocin är kroppens lugn och ro- hormon och det är motsatsen till kroppens stresshormoner. Massage och beröring är ett kraftfullt sätt att stimulera utsöndringen av oxytocinet.

Några av oxytocinets effekter:

- Det hjälper kroppen att ta upp näring vilket gynnar tillväxt, celldelning och läkning.
- Det dämpar ångest och oro.
- Det ökar den empatiska och även den sociala förmågan.
- Blodtryck och puls sjunker.
- Högre smärttröskel.
- Stärkt immunförsvar.
- Det stimulerar matspjälkningen och påverkan på aptit och törst.


Massagesaga: Indiska oceanen (Ryggmassage från 3 år). Kom ihåg att alltid fråga barnet först om det vill bli masserat.

Indiska ocenanen är ett stort hav där mycket spännande saker sker. (Stryk med hela händerna över ryggen i lugna drag).

Blir du nyfiken? (Rita ett stort frågetecken på ryggen).

Dyk ner så får du veta mer. (Dyk med händerna på mitten av ryggen och ut mot midjan).

På havets botten kravlar krabbor och leker med varann. (Förflytta händerna framåt genom att gå med fingrarna som en krabba).

Ibland händer det att de kramas minsann. (Fläta ihop händerna och tryck mot ryggen).

Där finns malar som äter allt de kommer åt. Ja, till och med vrakdelar från en gammal båt. ( Nyp ihop fingrar mot tummar och förflytta dig med små nyp över ryggen).

Ålarna de ringlar sin in överallt. (Ringla med sidan av händerna över ryggen).

Ibland ger de en stöt som kittlar så ballt. (Ringla in vid armhålorna och kittla till). ´

Rockan den glider fram i lugn och ro. (Sätt händerna brevid varandra med tummarna omlott. Trumma med fingrarna från lillfinger till pekfinger sakta över hela ryggen).

Tittar lite slött när du nyser - Attjo! (Fortsätt med rörelsen men säg Attjo! som en överraskning).

Delfinerna ovanför vattenytan kommer opp. (Börja nere vid ländryggen och ringla med hela handen i en simmande rörelse snabbt uppåt mot huvudet).

Tar fart och gör ett vacker hopp. Plask! (Fortsätt och lyft händerna ovanför huvudet och landa igen på huvudet när du säger plask. Upprepa rörelsen).

Hajen med sitt stora gap havets skräck är. (Börja med handen utsträckt och för ihop fingrarna mot tummen i en stor rörelse, som ett nyp).

Med sylvassa tänder den lätt allt sliter isär. (Dra med fingrarna utmed hela ryggen på varje sida om ryggraden).

Se, där kommer en haj! Nu blir jag skraj. (Dra med fingrarna utmed hela ryggen på varje sida om ryggraden).

Hjärtat det slår dubbla slag. Nähä, nu räcker det för idag. (Trumma med öppna händer på ryggen).

Vi tar och simmar opp. (Stryk med hela händerna från ländryggen upp till nacken).

Och låter solen värma vår kropp. (Stryk med hela händerna över ryggen i lugna drag).




stressavbrott

Vincent fick vara ledig från dagis idag. Så imorse följde han med mig till M för lite massage. Vi var sena som vanligt. Vincent cyklade och jag sprang i princip. Men väl framme så fick jag en massage som hette duga! Det gjorde galet ont vissa stunder men efteråt kände jag mig rätt mjuk och det hör ju inte till vanligheten. Jag har klarat mig hela dagen utan den jobbiga huvudvärken så massagen ger helt klart resultat. Vincent tyckte det var lite spännande att få följa med och han skötte sig duktigt. Efteråt gick vi till bibblan och lånade lite nya böcker och dataspel. Innan så hade vi varit på Donkan och Vincent hade fått en Happymeal. Han var överlycklig för sin Shrekleksak som följde med i lådan. När vi skulle gå till bibblan så frågade jag honom om jag inte skulle lägga Shrek i min väska så han inte tappade bort den, men nej då det skulle han ju inte så klart. När vi sedan släpat på böckerna och nästan var hemma så kom han på "SHREEEK!". Ja, han hade ju glömt honom vid ritbordet på bibblan förstås. Det var inte så mycket att göra åt. Inte f*n går jag hela vägen tillbaka över hela stan för en McDonaldsleksak.. Vincents tårar torkade och när Dora utforskaren startades på datorn så var det mesta glömt.
Så kan det gå helt enkelt.

Igår på hemvägen från dagis så var Vincent lite roligt, jag antar att han var "trött i kroppen", men barns sätt att uttrycka sig är så härligt:

- "Mitt skelett känns som slem."

- "Vad sa du?"

- "Mitt skelett känns som slem!"

- "Eh jaha.."


För er som missat det så har Vilja sovit hos min mamma från igår till idag. Jag har haft kvalitetstid med Vinnie och jag blir lika förvånad varje gång över hur himla enkelt allt är med bara ETT barn. Det är rena rama semestern! Vi och jag har haft mys här hemma. Vi har läst, tittat på film och dippat grönsaker - "Mamma, vi säger inte till Vilja att vi har ätit Tipp!" Haha ;) Men nu är Viljutt hemma igen och det är bra det med ♥ Hon har haft det bra på landet. Jag fick rapport om att hon hade ätit 12 plättar och 2 pannkakor till middag. Vart tog matproblematiken vägen?




bleeding love



Jag tjurar varje gång jag ser Chelsie och Marks dans!



Att tanka en bil

Steg 1: Stå först och grubbla över om det var 95 eller 98 man skulle ta.
Ring och fråga pappa om det behövs.

Steg 2: Se cool ut så att ingen misstänker att du egentligen tvekade.


Steg 3: Gränsla slangen! Voilá!




med mera med mera

Den elaka stressen smyger sig fortf. på och jag vill helst bara sova. Men barnens rutiner är sisådär. Nattningsprocessen började för flera timmar sedan och de sover inte än. Jag måste få ordning på vardagsrutinerna! Sen måste jag få ordning på Viljas matvägran. Hon petar mest i maten nu för tiden. Det är inte att hon inte är hungrig utan att hon har svårt att koncentrera sig på just maten när vi äter. Vi sitter alltid tillsammans i lugn och ro. Så gott det går iaf. Men båda barnen har så lätt för att elda upp varandra och när det väl är gjort så är det kört. En annan punkt på måste-fixa-listan är Vincents mammiga period. Inte för att jag tycker att det är fel att vara mammig men det blir problem med lämningarna på dagis. Det ska kramas, pussas och sägas hejdå om och om och om igen. Och när jag väl går så blir han ändå helt förstörd och bara springer efter. Han har haft en sån här period tidigare och då handlade det bara om att bryta mönstret. Jag pratade med en förskollärare och vi har bestämt att det vi måste göra är att bryta när Vincent drar ut på hejdåandet. Nu har jag bestämt tillsammans med Vincent att det är:

- 3 kramar
- 1 puss
- 1 hejdå


Det var Vincent själv som fick bestämma antalet kramar och pussar. Så nu hoppas jag att han känner att han är delaktig i beslutet och inte behöver bli ledsen när jag lämnar på dagis. För övrigt så är barnen tillbaka på sitt vanliga dagis igen och det är sååå underbart! Efter 4 veckor på sommardagis uppskattar både jag, barnen och vad jag har förstått, även förskollärarna, att vara tillbaka till det normala. Barnens dagis är helt nybyggt sen ca 2 år tillbaka, vilket innebär att alla leksaker och material oxå är nytt. Inget är så trasigt eller slitet som det brukar vara. Det finns ett stort torg i mitten av huset och en stor gemensam entré som gör att man känner ingen alla föräldrar och barn eftersom alla går in genom samma dörr. Pedagogerna samarbetar oxå på ett helt annat sätt än emot de "gamla" förskolorna. All personal känner till alla barn och det är en trygghet, inte minst för barnen. Barnen äter inte på sina respektive hemvister utan de har en restaurang där maten som lagats från grunden, serveras. Det finns en stor och fin gård med slät asfalt. Sist men inte minst är alla vuxna som är involverade i mina barn större delen av dagarna, guld värda! Dom är toppen! Allt det här uppskattar jag så himla mycket nu efter det trista och slitna sommardagiset.

Nu är det dax för bilderna från gårdagens utflykt som gick till Taxinge. Vi hade det bra och klarade oss från regnet. Vi picknickade vid vattnet, promenerade i parken, tittade på djuren (grisar, höns, får & häst), klättrade i träd uppe i skogen och lekte i lekparken. Taxingen är ju oxå känt som "Kakslottet" och självklart blev det en fika. Jag försökte vara duktig och stog helt över men jag kan erkänna att jag skrapade resterna från Ebbas napoleonbakelse.

Taxinge är perfekt för en dagsutflykt - för hela familjen!









































































syster


Spana in syrran i Folket!




suck

Nu känner jag mig bara så irriterad över att bloggen inte fungerar och jag har inte fått något svar från hon som fixade min design. Jag blir så arg. Och imorgon har jag ett seminarium i Västerås. Känner mig skitstressad inför det eftersom att jag ska sitta och diskutera något som jag fan inte förstår mig på. Jag skulle behöva repetera litteraturen men det kan jag glömma. Det ska lagas mat, plockas, diskas, barnen ska duschas och nattas. Samtidigt har jag ont i huvudet. Jag tror det är femte dagen i rad jag går runt med huvudvärk. Jag har nästan vant mig, men ibland börjar jag må så illa. Jag är otroligt irriterad på mig själv oxå. Jag går inte ner i vikt som jag vill och jag känner mig bara ful, tjock och äcklig. Min nacke värker och är så stel att jag knappt kan vrida på huvudet. Förmodligen är det därför jag går runt med huvudvärk oxå. Just nu sköljde allt bara över mig och jag skulle vilja kasta lite tallrikar i golvet eller något. Ibland är det svårt att vara positiv.


Jag måste kräkas.




tullgarns slott
































































fråga



Kommer ni in på min blogg utan problem?




HJÄLP NU!

Okej, jag behöver hjälp NU NU NU! Jag blir så förbannad. Varför kommer det upp en ruta med användarnamn och lösenord när man går in på bloggen? Det hänvisas till hon som gjorde min bloggdesign. Jag har mejlat henne men inte fått något svar.
Jag behöver hjälp av en datanörd NU!



virrvarr i huvudstaden


Våran tripp till Sthlm var hmm.. vad ska man säga? Lite kaotiskt förortshäng. Det blev inte riktigt så pass relaxat som jag hade hoppats på. Men vi fick ändå ett miljöombyte och det var skönt. Barnen hade säkert haft det bättre i ett tält på en camping. Jag vet inte vad det var med dom just under dom där dagarna, men dom var totalt speedade. Dom hade så mycket energi som dom inte riktigt kunde göra av med. Men men. Fredagseftermiddagen spenderades på Heroncity. Vincent var i 7:e himlen när han fick spela massa spel på Fun Zone. På kvällen gick syrran och hennes kompis på bio. Jag och barnen åt middag och sedan gick vi hem till hotellet och hade lite mys. Till barnens lycka så visades Prinsessan och Grodan och Bolt på tv:n om och om igen. Jag åt godis och njöt av temporärt GI-förbud. Lördagen startades med lite hopp i hotellsäng och frukostbuffé. Sedan besökte vi våran närmsta granne: Ikea. Vi gillade inte den Ikea. Det var för mycket folk och vi gick vilse vilket gjorde att man blev stressad och irriterad. Men jag shoppade loss ändå. När vi kom ut så drabbades jag av en akut känsla att känna mig fattig. Jag ångrade mina köp. Mina söta snälla rara lillasyster och hennes kompis gick och bytte tillbaka allt jag hade handlat förutom en lampskärm och ett paket bestick för det hutlösa priset 39:- Ja, jag är jävligt jobbig och omständig och inte logisk på en endaste punkt! Jag upptäckte även att stockholmarna blir himla sura när man står på de handikappades parkering utan att själv vara handikappad. Men jag tyckte faktiskt att jag förtjänade att parkera där med tanke på mitt förvirrade tillstånd. Barnen fick proppa i sig smågodis i baksätet för att hålla sig lugna medan jag satt med solbrillor på mig och försökte se handikappad ut i väntan på att ikeabytet skulle vara färdigt.
När vi skulle hem så hade jag lite svårt att hitta rätt påfart till motorvägen ((kom ihåg att det var min stockholmskörningsdebut!)) och jag tror att det var där det började... Jag lyckades tillslut komma åt rätt håll på motorvägen och pustade ut. "Skönt, nu är det bara raka spåret hem!". Jag slappnade av och slutade skrika på andra bilar. När jag efter en tids körande fick se skylten "Trosa" så insåg jag att jag varit lite VÄL avslappnad. Fan fan fan. Jag missade avfarten i Södertälje. H-vete! Men efter ett tag kunde vi skratta åt det och för att få valuta för bensinpengarna gjorde vi en avstickade till Tullgarns slott och det var ett bra drag. Jag har aldrig varit där. Det var så fint. Solen sken och vi köpte glass i det lilla caféet. Barnen kunde göra av med spring i benen på de stora gräsmattorna. Dom tyckte det var spännande med slottet. Vi pratade om det kanske fanns spöken där (?). Vi promenerade runt lite och hittade ut till bryggan. Innan vi åkte hem så hoppade vi på en guidad visning på slottet. För barnen hade de placerat ut fladdermöss som dom skulle hitta och räkna. Guiden var noga med att tala om att man inte fick röra någonting inte ens väggarna. Jag höll ett hårt grepp i barnens händer till en början men de skötte sig exemplariskt så jag vågade faktiskt släppa dom ;) Jag rekommenderar ett besök vid slottet när vädret är fint. Om mina barn uppskattade det så kan nog även andra barn göra det :)
När vi lämnade Tullgarn bakom oss så kände jag mig lugn, jag körde ju faktiskt den vägen för inte så längesen när Fröken A och jag var och tältade. Hur jag ändå lyckades tappa bort mig vid Södertälje en andra gång har jag inte en aning om? Jag ringde pappa och han talade om hur jag skulle köra. Jag lyckades snurra in mig mitt i Södertälje men till sist hittade vi en skylt som det stog strängnäs på. Nej det var inte motorvägen, det var gamla E20 jag hamnade på. Men det spelade ingen roll då, jag var glad att vi till sist körde åt rätt håll iaf. Äntligen! Fråga mig inte hur jag lyckas men det är inte första gången jag kör till fel stad. En gång när jag skulle köra hem till Eskilstuna från Örebro så hamnade jag i Västerås. Ne, jag passar nog bäst som passagerare men vad gör man när man inte har någon privat chaufför?
Det var en skön  och trygg känsla när jag äntligen kunde parkera bilen hemma på gatan.