Vinnies nya look

Vi har klippt V i helgen. Eller vi och vi. D har klippt (jag har gett order och tittat på). Rakat. Vi började med en tanke om en cool frisyr. Men det var inte lätt med tanke på masken till barn jag har. Det kröp och kliade hela i kroppen på honom. Det var svårt att få till den där frillan.. 
 
Hua vad det kliar!
 
 
Det hela slutade med att lugg och allt rykte. Men Vincent blev nöjd. Han tycker det är skönt och
eftersom jag är hans mamma så tycker jag ju alltid att han är bedårande ♥ Oavsett om han har schlagerfrilla eller gangsterfrilla.
 
 
 
 
 



I'll love you - like there's no tomorrow

 
 
 
 
 
There's nowhere that I wouldn't follow,
there's nothing that I won't do for your kiss,
I'll love you like there's no tomorrow,
Cause nothing never felt like this

There's nothing I won't steal or borrow,
I'll travel on a boat or an aeroplane.
I'll explore a world of sorrow,
Cause when I find you I know, I know I'm a be okay

See the times are changing,
and I'm sure of nothing, that I know
Except this is us, and this is love,
and this is where I'm home

In a world that's breaking,
where nothing is for keeps,
Oh, this is us, this is love,
and this is where I sleep
 

E. Sandé - Where I sleep

 





Lördagsmys med sleep over

Godmorgon mina vänner! Idag ska vi krama ut det sista ur helgen. Vi har haft det bra hittills. Pizza-drink-fredag med bästa gramngänget, kvalitetstid med min älskade D och sleep over med högt sockerintag tillsammans med Fröken A och K. Och nu ligger vi här på soffan och bara slappar medan barnen kollar på IQ-befriade barnprogram (TUR att jag sagt upp mitt abonnemang hos Boxer!).

Vi funderar på att besöka badhuset idag. Även om jag är allt annat än sugen på att trycka in min bleka kropp i sommarklatchig bikini och flasha muffinmagen offentligt... MÅSTE börja träna! Måste måste måste...

Hoppas ni får en skön söndag :)



(Notera frillan på Vinnie!)



Fyra komma två j*vla procent..

 
 
 
Lärare gör skillnad. Och gårdagens besked från LR och Lärarförbundet känns illa. Vi kan vinka hejdå till statusen och istället välkomna den kommande krisen med lärarbrist. De accepterade i princip det som man innan talat om som ett "skambud" och nu blir det ingen strejk. 4,2% är vad vi får. Det första året och sen då? Gud vet vad. I avtalet finns inget om arbetsbelastning. Jag hade garanterat struntat i pengarna om de istället kunde fått till ett realistiskt och hållbart avtal gällande just arbetsbelastningen. 
 
 
 
 



Hej från bloggtanterna!

Ett snabbt godmorgon och en önskan om en trevlig torsdag till er alla! Snart helg. Hold on ♥ Jag bjuder på en bild på mig och Kaosdirigenten - en helt vanlig arbetsdag! #bloggtanter
 



Länge leve vardagsguldet!

 
Jösses så praktiskt det är med den är instagramkopplingen till blogg.se! Det underlättar ju hela mitt LIV! Typ. ;) Men nu ska jag sluta tjata om Instagram (vi3motvarlden - följ mig!!!). Idag har jag varit en sån där supermorsa. Ni vet, en sån där som pimpar läxläsningsstunden med både tända ljus och fika. Och ni vet en sån där som spelar dotterns lagom spännande hemgjorda memory. En sån där som lagar potatis och falukorv i ugn. OCH grönsaker! En sån där som väljer Bollibompa med barnen framför alla måsten..
 
Fan! Jag ska bli bättre på dagar som dessa. Dom är ju helt underbara. Och det är ju så man vill leva. Vad spelar det för roll om 100 år - när vi alla gått ur tiden - om jag inte sorterade tvätten idag? Eller om jag inte fortsatte beta av den där TO DO-listan som ändå aldrig kommer att stå tom? 
 
Nä.. länga leve vardagsguldet - våra barn ♥
 
 



Din farsa!






Viljaskrutten

Jag har suttit och kollat igenom lite gamla bilder. Då hittade jag den här bilden på Vilja.
 
Hur söt får man vara?! 
 
 



Så brukar ni inte se mig

 
Tada!
 
 
Fina mamma och hennes islänning Byr
 
 
Vinda är också mammas och pappas häst. Och syrrans! Vinda och mamma
matchar varandra så bra i frisyr tycker jag. 
 



Har du sett Herr kantarell?

Gissa om min frys är full av skogens guld? Det blir nog en bra höst trots allt ♥
 
 
 
 
By the way! 3 månader kvar till julafton va? Jag har de flesta julklapparna till barnen redan klara. Woho! 
 
 



Helgens AHA - måste köpa en häst.

 
Min kärlek som vi nu också kan börja kalla för D, han jobbar i tv-branschen och har därför helt tröga arbetstider så den här helgen har vi motvilligt varit ifrån varandra (fan så påfrestande det är för hjärtat att vara nykär!). Jag och barnen passade på att hänga ute på landet hos mina föräldrar hela helgen. 
 
Vi avslutade fredagen med mys delux läs: räkor! Och igår fick morfar hänga med Vincent på kempon, medan Vilja hängde med moster och jag åkte med mamma till stallet för att rida. Som jag längtat efter det! Jag fick låna en häst av snälla M i stallet. Jag har ridit på den hästen förut och vi kommer bra överrens. Och jag lovar er att efter gårdagens stallvistelse med tur i skogen på hästryggen och även svampplockning, så kände jag mig som en ny människa. Jag kunde inte stava till stress och natten till idag så vågar jag nog nästan påstå att jag sov en hel natt utan att bita ihop käkarna. För det gjorde inte det minsta ont när jag vaknade. 
 
Ni vet vad det här betyder va? Sophie behöver köpa en häst! 
 
 
((Psst! I vår familj äter vi alltid middagar i morgonrock. Det blir lixom mysigare så))
 
"Du kan aldrig fånga nöten!" ..eller? 
 
 
Fotograf: okänd
 
 
 
 



Loppismammor och sekten jag slutligen föll för..

 
 
Idag har jag och grannvännen stått på loppis och sålt barnens gamla grejer. Med tanke på att det var dåligt med folk som kom så fick vi ändå ihop helt okej med klirr i kassan. Men snart är vi rutinerade loppissäljare och då ska guldet minsann flöda! Typ. 
 
Som ni ser så har jag också fallit för den här Instagram-sekten. Följ mig! Så ni inte missar något för guds skull. Och blogg.se har ju nu ordnat en så bra ny funktion där man kan hämta bilder direkt från Instagram. Great! 
Följ mig @ vi3motvarlden :)
 
För övrigt så har vi hängt på landet hela helgen. Tema: harmoni. Jag har tömt kameran precis - summering av helgen kommer. Hold on darlings! 
 
 
 
 



True love

Igår utsatte jag mig själv för något som jag undvikit i lääääänge lääääänge nu. Tandläkaren. Jag har mått skitdåligt över att behöva gå dit. Men till sist fick jag boka en akuttid för jag hade så ont. Och ja, ett hål var det ju. Det var bara det att det var på helt andra sidan mot vad jag hade känt... Hey hypokondriker (!!). 
 
Som stöd hade jag min baby med mig. Det är äkta kärlek! 



En nyexad lärare miltals från studentlivet

 
 
 
Vid det här laget förra året så hade jag fullt upp med mina studier. Jag hängde runt lite på föreläsningar, knaprade knäckebröd ur Nalle Puh-burken, tog rast när jag ville, gick på toa när jag ville, åt lunch när jag ville, åt VAD jag ville.. Studentlivet ÄR en lyx! Jag hade den bästa förmånen vi kan få: tid för mina barn. Tid som jag tror att jag aldrig kommer kunna få för mina barn på samma sätt igen så länge jag jobbar heltid. Jag är så otroligt glad över att jag gjorde det valet: att plugga medan barnen var små. 
 
Nu är jag ute i arbetslivet och villkoren är annorlunda. Jag VET att alla säger att de tre första åren som lärare är de värsta. Men för mig också de bästa skulle jag säga. Och ja, de värsta. Första terminen så är allt så nytt att man inte riktigt hinner tänka efter. Nu är jag inne på min andra termin och jag ställer högre krav på mig själv i min lärarroll och bara vetskapen om att vara "nyexad" gör att jag känner att jag måste prestera dubbelt upp. För man ska visa att man "duger". Och det här är något som säkerligen också kommer i och med den nya lärarlegitimationen och det sk. "introduktionsåret" - där jag i princip ska bedömas som lärare. Sedan kan man se det åt andra hållet - som en förmån där du har rätt till en mentor osv. Men det blir ju lite så att som ny lärare ska du "kollas". Och det är ju toppen!  ... tills det kommer till en själv. Då kan det kännas stressande.
 
De lärarstudenter som exade året innan mig fick sin lärarlegitimation "på köpet". Dom behövde inget introduktionsår. Och bara det är ju bevis på vilket ogenomtänkt påhitt det här verkar vara. Höja kompetensen? Om man börjar med att ge lärarna mer betalt, så de känner sig viktiga, så att de känner att allt de gör faktiskt spelar någon roll och så att de tar sitt yrke mer på allvar. Då kanske vi kan snacka om att höja kompetensen. Många gånger glöms det bort att läraryrket är ett yrke precis som alla andra. Eller borde vara i alla fall.
 
Jag har pluggat fyra år på högskola + att jag snart har gjort ett introduktionsår. Det är fem år. Vad är det? Är det halvvägs till läkare eller? Och ändå tjänar Pelle som hoppade av grundskolan och nu jobbar på industri, mer än mig. 
 
Jag har förstått att många nyexade lärare inte stannar många år i sitt yrke. Och det är inte ett dugg förvånande med de arbetsvillkor som råder. Och då pratar vi inte arbetsvillkor "på papper", utan de arbetsvillkor som ställs i den verkliga vardagen. Om jag fick sätta undervisning högst upp på min To do-lista på jobbet så skulle jag vara världens lyckligaste lärare!
 
Vill vi som föräldrar att våra barn ska få de bästa förutsättningarna för framtiden? Vill vi att de ska lära för livet? Hållbar utveckling? Då bör vi kräva en förändring av den svenska skolan. Vi bör kräva kvalitet inte kvantitet!
 
 



Föräldramötet och klassresa

 
 
 
Jag känner mig rätt slutkörd. Det är det ständiga dåliga samvetet över den fjuttiga yttepyttiga lilla tid som jag har över för mina barn. Mitt allt. Borde det inte vara tvärtom? Barn först. Sen jobb? Men det är inte så konstigt att jag känner så här just nu. Jösses vilken lång arbetsdag jag hade igår, 8-20. Jag somnade som en klubbad säl. MEN. Im alive! Föräldrarna åt inte upp mig. Woho. Jag överlevde föräldramötet. Det gick bra! Ett känsligt moment var ju när jag droppade bomben om att jag som lärare har tagit beslut att avsäga mig allt ansvar vad gäller klassresa. Lärare är inte skyldiga att sköta klassresor. Men min motivering är enkel: jag vill lägga den tid jag har med mina elever på att undervisa och lära med dom. Jag har sett vilket jäkla arbete det faktiskt ÄR med alla insamlingar hit och dit och vilken enorm tid det tar.. Och sedan finns de ändå de barn som inte kommer kunna följa med. De barnen kommer alltid att finnas. Av den orsaken är det inte heller korrekt. Klassresor och dyl. som barnen själva ska betala får egentligen inte längre göras på skoltid. 
 
Jag förstår om en del föräldrar blev besvikna och kanske lite chockade men jag hoppas de förstår min tanke och om inte nu så kanske i det långa loppet. 
 
Tycker ni att lärare ska ta på sig ansvaret gällande klassresor? 
 
 
 
 
 
 
 
 



Föräldramöte på agendan

 
 
 
Ikväll har jag föräldramöte. Mycket fick man lära sig på högskolan. Men inte
fick man lära sig något om föräldramöten? Så hur mycket jag än letar i mina 
gamla anteckningar så lär jag inte hitta något facit till föräldramöten. 
 
 



Myshelg i Nyköping

 
Tja tja bloggään! ;)
 
Hoppas ni haft en bra helg? :) För de har jag haft. Långt bort i ingemansland (Nyköping. Sssch..)
Jag har en pojkvän som ska försöka titta på undertiden jag bloggar och det är ju inte helt lätt. Prestationsångest värre. Men vi har i alla fall haft en hel myshelg tillsammans med alla barnen på hans hemmaplan. 
 
Nyköping ÄR en trevlig stad. Och det säger jag inte ens för att smöra. Bara lite ♥ Jag får nog säga att den slår Eskilstuna i alla fall. Man behöver nämlligen ingen skottsäkersäker väst när man går utanför dörren där. Stort plus! Och så har dom en svinstor 3D bio oxå. Bara en sån sak!
 
Ja, så om ni vill veta något om Nyköping så är det bara att fråga mig. Jag ser mig själv som självutnämnd nyköpings(wannabe)ambassadör. 
 
För övrigt så mår jag bättre nu. Min stressmage har stressat ner och så även hela jag. Febern är borta. Sen finns det en hel del andra åkommor att diskutera (gå INTE in på sjukhus.se och klicka i alla era symptom. Jag varnar er. Hypokondrikers mardröm! Jag fick upp en lista med över 25 olika tänkbara diagnoser. Från graviditet till cerebral pares. Nu har jag sagt det. Jag varnar er!). Men imorgon är jag back to work och tillbaka på banan. Föräldramöte står på agendad och mina känslor för det ska vi inte tala om. Men hey! Man är ju inte mer än människa. Det går nog bra. Håll tummarna för mig!
 
 



Honey Bronze - inte bara på sommaren!

 
Jag gillar Body Shops Honey Bronze-serie. Jag använder den ofta. Även om det inte är sommar.
(Hörde jag more is more?!). Honey Bronze Shimmering dry Oil är min absoluta favorit! Guld på flaska ♥
Den är lyxig värre och bara det att det är en glasflaska förhöjer ju hela glamkänslan. På sommaren använder jag den främst på benen och på vintern kan man använda den lite lätt på armar och dekolletage.
 
 



Skäms i graven!

 
 
"Aga din son, medan ännu hopp är!"
 
"Oförstånd är bundet vid barnets hjärta, agans ris tager det därutur."
 
Man kan inte för sitt hjärta förstå den där texten! Men det var då. Nu är nu. Idag är det okej att diskriminera homosexuella, det är okej att rata andra människor på grund av en hudfärg, det är okej att rösta på ett främlingsfientligt parti och mycket mer. Om 100 år? Undra hur man ser på det då? Då får vi nog skämmas i graven. Ja så summan av kardemumman är väl att de ändåt tur att tiderna förändras!



Shintai Kempo

 
Vincent och hans kompisar har börjat med något som heter Shintai Kempo två ggr i veckan. Det är ett självförsvarssystem baserat på hårda och mjuka tekniker, traditionell kampteknik med rötterna i bland annat Kung Fu (hoppas verkligen ni blir impade av mitt kunnande!). Killarna är helt sålda på det här med Kempo och jag tycker att det verkar vara ett himla bra val av aktivitet, som jag oxå kan rekommendera. Tränaren har bland annat förklarat för barnen att mycket handlar om att lära känna sig egen kropp och rörelse. De första gångerna hade alla barnen lite myror i brallan men redan nu efter bara några gånger så verkar de mer lugna och fokuserade. 
 
Vi har avvaktat med att köpa dräkt innan vi varit säkra på att barnen vill fortsätta med kempon men nu har de
äntligen fått sina dräkter och Vincent är stolt som få! Till jul skulle de få ta sitt första bälte berättade Vincent ivrigt för mig efter senaste träningen. 
 
Imorse när jag vaknade så satt han vid tv:n. Iförd kempodräkten ♥
 
 
 
 



Vincents nya morgonrutin

Det här med frisyren har blivit viktigt för Vincent. På morgonen kan han stå länge framför spegeln och fixa och dona med håret. Det är så gulligt. Mitt mammahjärta bultar och bankar ♥
 
 



Status: sjuk

  

 
Jag älskar den här bilden. Man blir lixom glad. Något annat man blir glad av är pratstunder med kära vänner som stöttar och peppar när man behöver det som mest. Tack ♥
 
Jag är sjuk och är hemma från jobbet. Mestadels feber och värk i kroppen. Jag avskyr när kroppen värker, jag har alltid så svårt att sova då. Men jag ska knapra i mig lite smärtis till natten. Det kommer behövas. Sen ska jag faktiskt somna till en film. Det händer lixom inte nu för tiden. Men det är väl dax att införa någon ny trevig vana tycker jag. 
 
Förresten så hade det gått bra med barnens skolfotografering idag. Vincent hade fixat frillan innan fotot (han hade med sig både borste och hårvax till skolan). Han gjorde en tuppkam sa han. Han berättade också att han hade fått  låna hårspray till frillan av en tjej i klassen. Hur gulligt är inte det? ♥ Vilja såg ut som Ronja Rövardotter i håret efter alla flätor och hon visade stolt upp sitt fotoleende med alla gluggar och lösa skramlande tänder när hon kom hem idag. Det ska bli spännande att få se bilderna. När barnen har gått på dagis så har föräldrarna alltid fått vara med vid fotograferingen. Det är helt klart ovant att behöva släppa den kontrollen. Bra träning för föräldrarna med andra ord. 
 
 
 



Win win!

Jag och grannvännerna brukar som bekant hjälpa varandra med alla barnen. Så i helgen sov alla barnen hos dom i fredags och på lördagen bytte vi. Win win! Guld värt. Alla mammorna och papporna kunde få lite egentid och roa sig medan barnen hade en sån där helg som man bara kunde drömma om när man var liten. 
 
Eftersom min mamma fyllde år i helgen så åkte vi ut med alla barnen på landet i lördags och firade lite med tårta och blommor från Vincent och Vilja. Mamma bjussade vildingarna på käk och jag bjöd på hembakt (!!). 
 
På kvällen åkte vi hem och hade filmmys. Sedan fick jag alla barnen i säng och innan klockan var nio så sov alla som små änglar. Utan minsta lilla bråk. Det var helt amazing som Danny skulle säga. 
 










 
 
 
 
 
 
 
 



Köra bil utanför kommunen och stolt som få!

Jag har precis stoppat barnen i säng och lillskruttan med flätor i hela håret. Det är nämligen skolfoto imorgon och Vilja vill ha änglahår dagen till ära. 
 
Jag är helt slut som artist för övrigt. Gårdagens NTA-utbildning i Södertälje var intressant och rolig men det var mycket information att trycka in i skallen på en och samma dag. Dock är jag himla stolt över att jag lyckades köra bil både dit och hem. Jag kör ju helst bara inom kommunen annars.. En gång skulle jag köra hem från huvudstaden och hamnade i Trosa. En annan gång skulle jag köra hem från Örebro och hamnade i Västerås. En tredje gång körde jag vilse i just Södertälje. En fjärde gång körde jag vilse i Linköping. Och en femte gång hittade jag inte påfarten till motorvägen i Strängnäs. Ja, ni förstår ju hur illa det är!? Jag ska helst hålla mig till cykel.
 
När vi var på Ikea med min kärlek D för några helger sedan så svängde jag av vid Kungens kurva och tyckte precis att jag hamnade bakom D som körde dit i egen bil. Perfekt! tänkte jag och började följa efter, eftersom jag var lite osäker på vägarna där. Och vi körde. Och körde. Jag struntade i allt runt i kring och hade bara fokus på D som var framför. Tills dess att bilen körde i på någon parkering långt åt *piiiiip*. Något Ikea fanns där inte på långa vägar. Det var ju inte D i bilen. Surprise! Det var ju någon helt annan stackare som jag stalkat. Och jag hade inte en aning om vart vi var. Men nä, man kan inte vara bra på allt. Och det är väl tur det för tänk vad tråkigt livet skulle vara utan utmaningar. Tänk så fantastiskt det är att kunna sig mäkta stolt över att "bara" ha lyckats med att köra bil utanför kommunen? 
 





Två ord: fuck cancer!

 
 


 
100 spänn och du stödjer Ung cancer. In och klicka hem det fina armbandet i deras webshop 
 
Jag tjatar om den organisationen. Men jag tycker den gör väldigt gott. Cancer finns i  min närhet och det är ett jävla helvete. Jag kommer alltid brinna för den här frågan. Kan man stötta så gör jag det. Och två ord räcker. De kan säga mer än tusen. 



Säg hej till publiken!

 
 
Hello darlings!
 
Förlåt för att jag är världens tråkigaste bloggmorsa just nu. Jag har bara
så fullt upp med livet utanför bloggbubblan. Men jag tänker ofta på er. Och jag längtar
ofta efter att bara få sätta mig och plita ner lite skit här i min frizon ♥
 
Idag är jag på utbildning i Södertälje tillsammans med några kollegor. Utbildning inom
NTA - natur och teknik för alla. Jag hoppas dagen blir bra och givande. 
 
För övrigt så vill jag tacka så mycket för alla era fina kommentarer! Jag har förstått att
många tycker det är intressant när jag skriver om läraryrket och därför funderar jag självklart
på att skriva lite mer om det :)
 
Puss och hej!



Surprise!

 
I fredags överaskade jag, tillsammans med mina systrar, våran kära mamma som fyllde år. Vi bjöd på en riktig girls night out med bubbel, god mat, drinkar och skvaller. Precis som det ska vara! Jag tror mamma hade himla kul faktiskt och det var helt oväntat ♥ Vi bestämde oss för att drinkar och middag på stan borde göras bra mycket oftare! 
 
Efter att pappa som fick agera taxi hade hämtat hela högen med fnissiga bruds i alla våra bästa år (!), så fick syrran och jag ett ryck. Vi tyckte att vi skulle ta vara på kvällen lite mer. Vi svidade om och sedan gick vi ner på stan igen. Det gäller ju att ta vara på tiden när man bara har sig själv att tänka på. 
 
 
 
 















Surprise på G!

Hello babes! Idag har syrrorna och jag kokat ihop en riktig surprise. Det är vår älskade mamma som fyller år imorgon. Vi ska snart snart åka och kidnappa henne. Hon misstänker ingenting! Sen väntar skumpa, presenter och middag på stan. Allt i sällskap av de bästa döttrarna! Hoppas ni har en härlig med fredag :)



Precis som förr men ändå inte..

Skolfoto idag. Just like back in the days. Enda skillnaden är att nu är det jag som är lärare! Tänk om jag hade vetat det här för 15 år sedan? När jag avskydde skolan och hatade min mellanstadielärare ... Det är tur att man inte vet allt! 
 
   



Modekoll hos ettagluttare!

Det här med kepsen på sne tycks vara en het potatis bland ettagluttarna på Vincents skola. Han glider gatan fram och tycker själv att han är cool som få när kepan sitter på.. (Rim!) yoyo...


Nu har jag testat blogga från mobilen förresten. Det ser ut att funka bra? :)



Note to self - varning för klagan.

 
Ursäkta mig, som Vincents kompis alltid brukar säga. Men jag bara MÅSTE få klaga lite. Det kliar i hela kroppen och om jag inte får klaga av mig så kommer jag explodera.. En mammaexplosion är aldrig trevligt. 
 
Konflikter. Konflikter, konflikter, konflikter. Det är vad mina dagar tycks bestå av. När man arbetar som lärare så är det stor del av arbetsdagen som går åt till att lösa konflikter. Sen vid arbetsdagens slut så har man sisådär 5 minuter på sig att ladda om. Det är dom 5 minuterna som det tar att köra till fritids. Sen när man har hämtat hem sina egna guldklimpar så är det bara att fortsätta på samma spår. Konflikter. 
 
Det går alltid upp och ner med Vincent och Vilja men just nu är Vincent i någon armarna-i-kors-och-sur-som-en-citron-period och Vilja är i en känslig period med stora förändringar i och med förskoleklass numera istället för förskola. Hon gråter lätt på morgonen och vill inte alltid gå till skolan överhuvudtaget. Vincent gråter på kvällarna för allt och ingenting. Och jag går och lägger mig med huvudvärk. 
 
Jag hinner aldrig med alla tusen saker som jag ska göra på jobbet och får därför lägga flera timmar per kväll på att planera. Jag VET att de första åren som lärare är tuffa. Jag hade inte förväntat mig något annat heller. Men man ska ju hinna med att leva också. Jag känner att jag inte hinner med mina barn så mycket som jag skulle vilja. Allt handlar bara om att orka ta sig igenom veckan fram till helgen. Och då handlar det inte om att jag inte tycker om mitt jobb. Tvärtom. Jag älskar mitt jobb. Men jag förstår inte hur andra människor hinner med allt? 
 
YOLO - You only live once? Det känns farligt att bara stressa sig igenom vardagarna, hålla huvudet ovanför vattenytan i princip och bara tänka, planera och leva i nästa steg. Allt handlar bara om sen och det dåliga samvetet. Det dåliga samvetet för allt man inte hinner med. Det dåliga samvetet som ska dövas. Jag vill så gärna leva här och nu. Jag vill kunna koppla bort och av. Men det är så svårt.. Hur gör NI? Hur får ni egentid? Hur får ni tid med era barn? 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Det är viktigt att komma i tid!

Ett litet tips till alla barn, mammor och pappor: på BR kan man hämta ett fint schema att fylla i, precis
som dom på bilden. Det är viktigt att komma i tid till skolan. Fyll i schemat och tejpa
upp på sovrumsdörren hemma! 
 
Jag är tidsoptimist. Jag är ofta sen. Ändå har jag ställt alla våra klockor här hemma så att de går flera minuter före. Det hjälper inte alltid. Men med tydliga scheman på dörrar och kylskåp så underlättar vi ändå vardagen.
 
 
 



Pompoms och Calcutta!

Vincent och Vilja har samlat BR-märken och hade nu äntligen fått ihop 50kr att handla för. Vilja gick loss på ett par pompoms? Hon kör numera stenhård cheerleading här hemma. Allt till tonerna av Dr Bombay - Calcutta. Say no more. Lagom till nästa helg kommer jag troligtvis vara redo för ett psykbryt. 
 
Det sägs ju att det här med att inte veta vad som komma skall när man får barn är en tjusning i sig...
 
Jag har fått en liten liten tanke om att kanske öva in en morgonrutin? Med pompomsen. Eftersom jag har det ständiga problemet med att få upp trötta barn ur sängen. Jag har tänkt att Schottis på Valhall skulle vara ett bra låtval. Upp och hoppa Tor så på trumman bror.. Jösses. Mina barn skulle fullkomligt älska mig! Eller hata. Det är lite som rysk roulette.  
 
 
 



Say Mumsmums!

 
 
 



Det stora testet - Ikea!

 
 
Hoppar in för att bjuda på lite livstecken! Jag har haft en liten bloggpaus i helgen. Vi har haft så fullt upp. Ni vet ju att jag går runt och lever i en liten kärleksbubbla nu för tiden. Bara en sån sak ♥
 
Jag har lyckligt nog fått hänga med min kärlek hela helgen. Och det har vi toppat med fyra barn. Men för att göra
det hela lite extra spännande så gjorde vi oxå en tur till Ikea. Efter löning. Yey! Och ja, nu när vi har klarat det så kommer vi klara vad som helst! Promise. ;)