Flashback

Frid och fröjd. Så gick helgen. Vi hade storbak all night long i lördags. Barnen rullade bullar och bakade småkakor som små guldbagare allihopa! Nu är frysen full och jag bullmamman i mig tillfreds.

I söndags vaknade Vincent med utslag på benen och någon form av stelhet och smärta hade smugit sig på under natten. I vänstra benet. Flashback. Den sommaren han blev sjuk och det visade sig vara HSP (Henoch Schönlein Purpura). Inflammation i blodkärlen. Den sommaren han ramlade runt och tvingades krypa för att han inte kunde stödja på benen. Den sommaren min son satt i mitt knä, grät och talade om för mig att han ville dö. Det gjorde så ont. När Vincent i söndags plötsligt fick ont i benet så kom alla minnen tillbaka och jag kände igen den där stelheten. Det var ett av de första symptomen. Idag är benet mycket bättre och jag tror att det kan ha varit en sträckning. HSP kan komma tillbaka. Det är klart att jag blir nojig. Sambon tycker nog att jag överreagerar. Det kanske jag också hade tyckt om jag inte hade ett barn som haft HSP. Det var så jävla hemskt.

En del har tur vars barn klarar sig utan konstiga sjukdomar och sjukhusbesök. Vi har haft våra turer med sjukvården ett flertal gånger. Båda barnen. Och jag tänker att det kanske borde härda en mamma? Men nej då. Jag blir bara mer nojig..





Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: