"Min måne, min sol"

 
 

"Min måne min sol. Skuggan skrämmer inte bort min ro.

Mitt varma mitt kall. Jag vågar blunda i mitt eget fall.

Ingen når vår värld, den är allas men bara vi där."

Panda Da Panda

Flaoua Paoua

 
 
 



Status: spretigt!

Veckan är igång och vardagen rullar på. Ikväll har jag agerat taekwondotaxi och hängt på träning. Det är kul att se barnens framsteg. Vilja har fått riktig kroppskontroll och hon sparkar och slår med hundra procent fokusering. Vincent är superduktig. Han är och har alltid varit så sugen på att lära. Det är underbart.

För övrigt har mitt ljus- och mysmissbruk tagit fart. Det är ju det bästa med hösten! Tända ljus och serier och filmrace. Jag älskar det där myset. Just nu är jag New Girl-addicted. Bästa serien! Jag garvar för mig själv så hela huset skakar. Homeland har vi också bränt av. Har ni missat den serien så ska ni se den! Galet spännande. Rakt igenom! Och så note to self: Vi måste ta en tripp till Ikea snart för att fylla på värmeljusförrådet.

I helgen smäller det. Inte Ikea men en flytt. Stor flytt. Mina föräldrar lämnar det stora vackra huset. Idyllen. Mitt barndomshem. De ska bli stadsbor. Det känns lite konstigt. Men det kommer passa dom så bra. De har en superfin lägenhet med bästa läget i stan. Och vi får agera flytthjälp såklart. Jag har några flyttar bakom mig att betala igen för. Speciellt de flyttar där jag packat allt i plastpåsar och mina stackars föräldrar har fått styra upp. Nu får jag äntligen bjuda på lite hjälp tillbaka. Så jag hoppas att jag har lite krafter kvar efter att den här arbetsveckan är över.

 

NÅGON har friserat penntrollet.. 
 

 




Klassens clown - känsligt

 
 
Long time no see. Hemsk vecka. Älskar mitt jobb. Men föräldrarmöten två kvällar i rad sätter sina spår. Gud så sliten jag känt mig. Och snart är jag inne på tredje veckan med förkylning. Är det normalt? Undrar hypokondriken.. 
 
Men det är inte det som gjort mig låg, förbannad å, ledsen och maktlös. Det är min älskade dotters situation. Hon mår inte bra i skolan när hon är i klass. Fritids är underbart bra och helt fantastiskt. Hon trivs som fisken i vattnet. Men sedan vi flyttade till Nyköping och Vilja började förskoleklassen här så har hon intagit clownrollen ihop med några särskilda killar. Och det här har bara fortsatt och eskalerat. När hon hamnar i kombination med de här klasskompisarna så är det som att hon tar på sig en mask. Reser muren. Intar rollen som någon superstålbuse och sedan röjer hon. Röjer! Arbetsron i klassen är helt åt skogen. Jag har varit och hälsat på. Det är många barn med olika behov som förväntas fungera ihop i en allt för stor barngrupp.  Nu har jag aldrig undervisat i en klass 1:a men jag ser att gruppen behöver stramas åt och ramarna måste vara så fyrkantiga som det bara går! Det är såhär idag att barn förväntas klara av så mycket redan vid tidig ålder och det är fel. De behöver fler vuxna omkring sig. Jag har bland annat varit med Viljas klass på idrotten och det som sker när så små barn lämnas själva är skrämmande. Barn kan vara grymma! De fryser ut varandra, intar tonårsroller och goes nuts helt enkelt. "Jag duschar med topp på!" Topp? En sex- sjuåring som är rädd för att visa sina ickeexisterande bröst? Finns inte på världskartan för mig. "Ska du duscha? Jag tänker inte duscha!" Varför? Redan denna negativa inställning? Och från pojkarnas omklädningsrum ljöd höga stämmor som formade orden "...stoppa in kuken!" För i helvete! En sjuåring ska inte ens ha hört såna ord! Man släpper barnen för tidigt idag. Och vet ni varför? Pengar. Pengar pengar pengar. Det finns inte resurser. Jag blir arg. Det är nu grunden läggs för våra barns kommande skolår, våra barns framtid som också vi äger. VAD kan vara viktigare? 
 
I veckan fick jag ett samtal från Viljas fröken. Ett sådant samtal man inte vill ha. Vilja och hennes järngäng hade på rasten tagit sig friheten att gå ner till vår lokala Ica och hängt runt lite. Jävlar! Det ska inte ens kunna hända. Men nu gjorde hände det. Det bara eskalerar och vad händer nästa gång? Jag och Vilja har haft många samtal. Tårarna finns inte långt där bakom masken. Hon är splittrad i två. Goa fina smarta Vilja och coola tuffa Vilja som måste imponera. Jag har sett hur hela hennes kroppsspråk förändras när hon kommer ihop med vissa barn. Hon beter sig som en gangster (!). Och det här tar på krafterna för henne. Mer än vad jag förstått. Och mitt hjärta brister. Jag försöker finnas med i skolan så gott det går nu. För att stötta henne. För läraren är det omöjligt. En ensam vuxen på en sådan klass. Det går inte. Som tur är ligger min skola där jag jobbar nära så jag kan cykla emellan lektionerna. 
 
Jag har pratat med Viljas rektor och en plan håller på att arbetas fram. Jag vill sätta stopp för allt nu. Men de vill inte splittra klassen. Jag ger det lite tid. Men blir det inte en förändring snart så får vi gå andra vägar. Hur som helst lovade rektorn att sätta in vuxna i omklädningsrummen på idrotten. Perfekt! Det lönar sig att lägga sig i. Tänk på det! 
 
Allt det här är så tråkigt och ledsamt. Jag är så mån om att Vilja ska få en bra start på sin skolgång. Samtidigt är jag tacksam över att Vincent hamnat i en liten och helt underbar klass. Där oroar jag mig inte ett dugg. Puuh! 
 
Så. Lite ofokuserad har jag allt varit. Men nu är det helg och vi njuter av att vara lite lata och lediga. Igår var en annars rätt spännande dag. Min sambo vikade på min skola. Vi hade klassrummen mitt emot varandra. Det var en annorlunda upplevelse och absolut intressant! Jag hade ordnat material och  planerat dagen åt honom och som en sann pedagog färgkodat hela planering! Och ja, han skötte sig perfekt! Jag är stolt över honom. Tänk vad givande det kan vara att försätta sig i nya situationer? Otroligt stärkande. Sånt borde varje människa göra mer. Vi kan så mycket mer än vi tror! Skit i mönstret. 
 
Love 



Say chickenburger! Recept

Okej, är ni redo för receptet på gårdagens freakigt goa kycklingburgare? Visste ni förresten att 100 g hamburgare = 170 cal medan kycklingfilé = 115? Nu när jag går runt med förkylning i kroppen och inte kan träna som jag vill så kan jag ju i alla fall lägga lite krut på matlagningen och se över vad jag stoppar i mig. 
Jag utgick från Leilas kycklingmarinad när jag gjorde mina burgare. 


LEILAS MARINAD

 1 kg svensk kyckling
3-4 pressade citroner
3 vitlöksklyftor
1 msk ajvar
1/2 tsk sambal Oelek
2 msk olivolja
1 msk rödvinsvinäger
Valfri mängd grillkrydda gärna utan glutmat E621 
En nypa torkad dragon

Låt gärna kycklingen dra över natten i marinaden. Jag var lite impulsiv här och fick snabbmarinera men det gick bra det med. 

Jag serverade den färdiga kycklingen i grillat hamburgebröd med romansallad, paprikaringar, tomat, äkta majonäs, hyvlad parmesan och färsk basilika. 
Som tillbehör åt vi klyftpotatis och rostad palsternacka. Skär potatis och palsternacka i lämpliga bitar, ringla över olivolja och strö över torkad rosmarin. En nypa havssalt och sen tjoff in i ugnen. 

Jag lovar er: den här burgaren kommer lagas flera gånger i vårt hem! ((Leilas blogg hittar du här: 
http://blogg.amelia.se/lifebyleila/)) 











Home is were love is

 
Bästa inköpet! Fragrance to die for..
 
 När Vilja får bestämma menyn så blir det plockmat.
 
Helgen har spenderats med mina älskade ungar. Kvalitetstid var vad vi behövde. Vi tjakka stora påsar lördagsgodis, gjorde shopping i Norrköping, såg Smurfarna på bio (över förväntan faktiskt bra!) åt skräpmat och hade filmkväll. Jag har skrapat ihop många sofftimmar den här helgen. Feels good. Imorgon är en ny vecka. Kalendern är full och energi kommer gå åt. Idag var för övrigt första morgonen på en vecka som jag vaknade upp UTAN att befinna mig i en snorkatastrof och  ha ont i halsen. Kanske att jag kan orka röra på mig imorgon? Jag har inte ens kunnat cykla till jobbet (som är oförskämt nära) för att jag inte haft någon ork. Bara att ta mig upp för trappan till lärarrummet på andra våningen på jobbet har nästan tagit vippen på kolan av mig! Det här med att jag ska springa Tjurruset äckligt snart? Det hänger som ett tungt, svart, dallrande moln över mig. Hua... 
 
Ikväll uppfann jag något som skulle kunna vara jordens goaste kycklingburgare! Kanske inte den nyttigaste ever men kyckling känns ändå som ett lite hälsosammare alternativ. Så brukar jag i alla fall känna när vi äter kyckling. Förut så åt vi kyckling allt för sällan men nu äter vi det flera dagar i veckan. Det är gött. Och jag är så jäkla trött på köttfärs och allt annat som är standard i barnfamiljer. Ge mig en enda till falukorv och jag börjar gråta. Typ så. Hur som haver, recept på den där supergoa burgaren kommer! Hold on mina vänner :) 
 
Godnatt 
 
 



Olika sätt att lära!

Hör och häpna: jag har startat en blogg för min klass! Surprise surprise..  ;) där försöker vi alla fall att bygga upp ett gemensamt krypin. Jag lägger ut läxor och annat nyttigt. Bland annat så har vi pratat en del om det här med att vi alla är olika och därför lär vi också på olika sätt - olika lärstilar. Jag tycker att den här texten som jag har skrivit är väl värd att publicera även på den här bloggen. Jag vet att många av er läsare är föräldrar, en del kanske själva är studenter? Hur som helst är en liten lärstilsboost alltid på sin plats :) 

Alla är vi olika och lär därför också olika. En del kanske lär med öronen (auditivt) och måste höra det som ska läras medan andra kanske lär med ögonen (visuellt) och måste se det som ska läras. En annan kanske lär bäst med kroppen (taktilt/kinestetiskt) och den måste göra för att lära. 

Men det är inte alltid lätt att lära på bästa sätt. Man kanske behöver olika sätt att lära vid olika tider på dygnet eller i olika situationer. 
 
Vad gör vi med kunskapen? 
 
När vi lär oss något nytt kan det vara bra att hjälpa hjärnan lite med att komma ihåg. En kort sammanfattning är till stor hjälp. Sin sammanfattning kan man göra på olika sätt. Den behöver inte bestå av bara text. Man kan spara ljudklipp, korta filmer, stödord eller rita bilder. Kommer ni ihåg när jag visade er dom vackra tankekartorna (mindmap)? De var fulla med färg, bilder och ord. En tankekarta kan vara bra för spara sina tankar på ett överskådligt sätt - en karta över tankarna helt enkelt.
 
En bra och viktig regel för att lära sig något är att repetera! Hjärnan måste påminnas flera gånger.
 
 
 
 
TIPS
 
Det finns ett videoklipp som handlar om Studieteknik - hur man lär. De första 6 minuterna är värda att se.
http://m.youtube.com/watch?feature=related&v=dxkkqEL10f4
 
På UR finns mer material om studieteknik:
http://www.ur.se/Produkter?q=Studieteknik
 
Och här finns en bra sida med mycket information om hur vi lär på olika sätt:
http://www.studieteknik.info/default.asp?url=http%3A//www.studieteknik.info/rwdx/cache/maa-bra_858.asp
 
 
En tankekarta kan bli ett riktigt konstverk - häftigt! (Bild lånad från: http://www.edudemic.com/2012/10/education-mind-maps/)
 
 
 
 
 
 



Utvärdering av sommarens insats i utmaningen!

Jahapps, dax för delmålsutvärdering i utmaningen Pippi på svensk fågel. Utvärdering skulle ju egentligen ha skett för ett bra tag sedan men på något sätt har jag skjutit den framför mig. Guess why...? Sophie i ett nötskal.. Utmaningen har ju gått SÅDÄR under sommaren.. Varför varför VARFÖR är det så svårt att hålla i och så lätt att glida över på soffpotatis-sidan?! Nu när jag ligger här vrålförkyld och inte längtar efter annat än att få dra på mig hörlurarna och joggingskorna så undrar jag varför jag sabbade hela sommaren? Jag blir så besviken när jag tänker på det. Därför brukar jag inte tänka på det. Men Leila försökte få mig att tänka i andra banor; att jag behövde vila upp mig och ha en slapp semester. Jag vet att jag var HELT slut som artist där precis innan semestern.. Så helt fel har hon nog inte, den där Leila. 
 
Nu är det upp på banan igen så fort jag mår bra. Så fort vardagen är igång  tycker jag det är  så himla mycket lättare med den är healthy side.. Leila sa en smart grej, att när man faller tillbaka i "goda positiva rutiner" som för min del t.ex. det här med sockret, när vardagen rullar så har ju DET blivit en vana. Och det har hon ju så rätt i! Förut var det en vana att proppa i mig socker var och varannan dag. Den vanan är bruten. 
 
MEN. Sommarens insats får symboliseras av en stackars sur liten Pippi, för jag vet att jag inte har gjort mitt bästa.
 
 
 



Söt som socker - bossig som få!

 
Den där ungen alltså.. Hon bossar, styr och ställer. Charmar, går på och ger sig inte. Jag undrar om hon inte skulle  passa som statsminister...? 
 



Lite gnäll

En förkylning vände upp och ner på min vardag. Tänk att jag alltid lyckas förtränga hur dåligt man kan må av en ynka förkylning? Jag har bränt av mina lektioner på jobbet och sedan förflyttat arbetsplatsen till soffan här hemma. Min träning inför Tjurruset föll ju platt innan jag ens hann komma upp på banan ordentligt. Fy vad trist det är. När jag äntligen ÄNTLIGEN hade lyckats få tag i den där slipprigt svårfångade motivationen så slår helvetet till. 
 
Okej. Det är bara en förkylning. Men jag är klen. En liten ljusglimt i det snoriga mörkret (okej, lite överdrift gör bara bloggen mer intressant. Right?) är serien Homeland som jag och sambon börjat se. Sambon som för övrigt håller på att sluta snusa. Och så jag med min förkylning. Ni kan ju fethajja vilket trevligt och älskande par vi är for the moment.. LOL (dom säger så. På jobbet. Eleverna alltså. Inte lärarna. )
 
 



Det där med barnkalas?

Kalasen avlöser varandra här. På söndag ska Vincent på "fångarna på fortet"-kalas. Och det kalaset krockar med ett bowlingkalas. För inte så längesedan var Vilja på utekalas på bondgård där det finns äventyrsboks mm. Vart tog fiskdammen vägen? Den då glamorösa varmkorven i serpentinpyntad miljö? Hela havet stormar i vardagsrummet? Och föräldrar som brände ut sig? Nä, jag börjar faktiskt fatta grejen med att inhysa barnkalaset någon annanstans. Förr så har min fattiga studentplånbok begränsat våra möjligheter. Jag har byggt raketer av toarullar, lindat in kartonglångbord i folie och bränt kanten på skattkartor till långt in på natten. För att inte tala om efterarbetet.. Kalas är slitsamt! 
 
Tänk att ordna ett kalas där föräldrarna samtidigt kunde hänga i en relaxavdelning?!  Det vore en dröm! Visserligen ligger detta ställe i Stockholm men det kanske går att hitta något liknande koncept i andra städer också. 
 
Förena nytta med nöje helt enkelt! 
 
 
 
 



Godmorgon!

 
 
 
 
Det var längesedan jag längtade efter helgen så mycket som nu. Jag har något i kroppen. alltid! Så fort skolorna drar igång så kommer det som ett brev på posten. Undra hur många år det tar att bygga upp immunförsvaret? 
 
Idag ska jag hälsa på Vincent och min lilla plutt Viljutt i skolan. Jag har haft så dåligt samvete över att jag inte kunnat vara med något. Så nu passar jag på medan min egen klass har bild och idrott. Då kan jag cykla upp till barnens skola. Det är himla praktiskt med bara några minuter emellan. 
 
Idag blir vi storfamilj igen. Det är alltid lika mysigt. Första kvällen brukar det bli mycket lek och bus! Och plötsligt går det åt 40 fiskpinnar till middag. Svisch säger det. 
 
För övrigt håller jag på och arbetar med en klassblogg just nu. Det är himla kul, smart och praktiskt! :)
 
 
 



Boosta läxstunden!

 
 
LÄXOR! Det ska man ju ha! Eller? Detta kan diskuteras fram och tillbaka i all oändlighet. Läraren i mig tycker att man ska vara väldigt försiktig med läxor - man ska ha syftet med läxan helt klart för sig och inte bara göra det för att "det ska vara så". Fördelar med läxa är självklart extra träning. Det kan också vara ett trevligt sätt att låta föräldrar få ta del av barnens skola och faktiskt vardag. Ett sätt att göra föräldrar mer delaktiga. Läxor kan också vara en fördel när det kommer till att få ut mesta och bästa (!) möjliga av skoltiden - Eleverna kan förbereda sig inför lektionerna på hemmaplan. Men sen finns det alltid dom barnen som inte har något stöd hemma, som kanske har föräldrar som vill men inte kan hjälpa. De kanske inte själva kan språket. Då blir det svårt. Och framförallt blir det helt fel för det barnet som gång på gång behöver misslyckas. Den uteblivna läxan blir ett kvitto på allt som barnet inte kan. Och vad gör det med självförtroendet?
 
Vilja fick sin första läsläxa igår. Hon kastade sig över läxan direkt när hon kom hem. Vilken lycka! Fantastiskt. De här små behöver läsa. Ofta! Vincent har jag däremot alltid fått kämpa med. Han tycker det finns så. Mycket annat skoj än att göra läxan. Jag har försökt att inte driva på för mycket, det får inte bli en kamp. Om man kan tycker jag att man ska FÖRSÖKA göra läxstunden till något positivt. Det är ändå en form av kvalitetstid med ditt barn. Jag vet att livet stressar ihop sig ibland och jag har själv varit sådär virrig mamma som sprungit runt och tvättat, diskat och förberett morgondagens fruktboxar medan Vincent suttit vid köksbordet och gjort läxan. Ingen är perfekt. Inte ens en lärarmamma! Jag har självklart hjälpt honom. Men ändå, det är inte att vara närvarande. När jag reflekterar såhär i efterhand så tänker jag att jag säkerligen har bidragit till att Vincent inte föredrar läxstunderna. 
 
Men vi försöker ändra på oss nu. Inget är försent.
 
Med små enkla medel kan man göra läxstunden riktigt mysig:
- var närvarande
- tänd ljus 
- ha lugn musik i bakgrunden 
- se till att miljön omkring är lugn och avskalad från allt för mång intryck 
- ta små mikropauser med lite massage eller en frukt när arbetet blir för tungt
- frisk luft är ett måste om hjärnan ska vara på topp (har ni testat att göra läxan utomhus?) 
- vägled och stötta ditt barn i arbetet men var inte ett facit
- gör inte läxan sista dagen, då finns det ingen marginal om man kör fast
- repetera läxan små portioner varje dag. Hjärnan glömmer. "Repetition är kunskapens moder" (fick vi lära på högskolan!)
- njut av stunden ihop med ditt barn 
 
Ett annat bra tips är det gamla hederliga bokpappret (som jag inte ens visste att det fortfarande fanns att få tag på). Vincent, vår lilla "läxsuckare" har pimpat sin läsebok själv. Nu kommer det kännas liite roligare att plocka fram läxan ur ryggsäcken. "Jag är SÅ glad för min bok!" fick jag höra idag. 
 
 
 
 
 
 
 
 



Den stora höstpimpen och en strippad haka

 
 
 
 
Gokväll! Här planeras det lektioner in i det sista. Imorgon kör vi igång på riktigt. Den första veckan har fokus mest legat på att lära känna klassen. Men från och med nu blir det andra bullar! 
 
Egentligen vill jag inte sitta såhär och planera lektioner sent kvällen innan men det lev så tokigt i fredags. Jag hade egentlig tänkt planera klart inför veckan redan då. Men så kom det ett samtal från Vincents skola. Det var hans idrottslärare. Det visade sig att Vincent hade ramlat i skogen under en springrunda och skrapat upp hakan. Det är min son det. Armar och ben överallt. Och blodet rann. Det såg rätt dramatiskt ut. Men som tur var skulle vi besöka mormor  eftermiddagen. Mormor sjuksyster! Hon "strippade" ihop jacket. Varpå Vincent börjde fnissa. "Strippor..det finns på GTA.. Värsta rummen med värsta festerna. Men knuffar man dom kommer polisen.." Bra där min son. Låt bli sånt. GTA är för övrigt något som han inte spelat på hemmaplan. 
 
Annars har helgen varit skön. En sleepover i Eskilstuna hos mamma och pappa. God middag och vin efter några timmar i stallet och tur ut i skogen på hästryggen.
 
Idag har vi haft en höstpimpardag. Vår lilla och enda rabatt har fått sig ett lyft med lite nytt och fräscht. Jag gillar hösten. 
 
Och träningen? Feels like en fet ostbåge i fel forum. Men jag gör det! ostbågen ska kämpa!